Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. XXI: I, 165. Från Upland uppges ordet av Schagerström,
Vätömålet, ock av Rietz i gosskvadd ’liten pojke’; jfr Tiselius,
Fasternamålet, Sv. L. XVIII: 5, 34; Björkensgossen ( = B.’s g.).
Från Helsingland anföra H. J. Lenström, Ordb. öfver
Helsing-dial. 1844, ock Wennberg, Ordb. etc. utg. af Hels.
fornminnessäll-skap 1873, gosskvadd ock den sistnämnde även gossaloft
’drängkammare’ (betecknat som ’genuint helsingeord’), gosstok n. ’flicka,
som är efterhängsen efter gossar’; samt Rietz gossasam ’(flicka,) som
heldst besökes om nätterna af drängar’. Från Dalarne anför Rietz
(från Mora) gambäl gossä ’gammal ungkarl’1. Från Medelpad må
anföras gussekär2 ’gossekar’ i livligt tilltal, se L. P. Dahlgren, En
storlekstuga etc., Sv. L. I, 582; (efter en mängd hotelser ock
skällsord) »för du skall bara edeligen veta det, gussekär, att det finns
något bakom handlederna här» etc.; ock från Ångermanland det
likaledes vokativiska gosse, ofta upprepat, t. e. C. Lemchen, En
turistfärd i Ångermanlands skärgård, Sv. Turistför. Årsskr. 1899,
s. 151: (allmogen uttrycker för den dem obekante lustseglaren sin
förvåning över hans båt) »Gosse-gosse! så’na stora segel». Enligt
doc. Ottelin användes gosse ock gossekar på dylikt sätt även av
bildade ångermanlänningar. — Från Finland anföres gosse
egentligen endast av Freudenthal Vöråmålet (i Vasa län): gossgumm
jämte piggumm, storgumm, lillgmnm ’olika slags i orten brukliga
fadderbenämningar’ (under gumni). Emällertid tyder väl det finska
kossi med alla dess betydelseskiftningar — ’liten gosse eller pojke,
pyssling; buss (till karl); liten lax’ Lönnrot (1874), ’forell’ dens.
suppl. (1886) — på att gosse länge varit rätt utbredt i finsk-svenska
dialekter, varifrån det sedan lånats in i finskan med den vanliga
substitutionen av k för g i uddjud3. — Men utom i dessa svenska
1 Ordet gosse upptas dock ej i Noreens ordlista över Dalmålet, som i stället
ger gorre.
2 Möjligen bör dock ordet vara gössekär (med mycket öppet ö), ty Dahlgren
anger s. 576 f. skilnaden mellan det öppnaste ö ock öppet u som “osäker".
3 Se Thomsen Uber den Einfluss der germanischen Sprachen auf die
finnisch-lappischen s. 64. Jfr om ändelsen -i ib. 106 f. — Enligt vänligt meddelande av
doc. K. B. Wiklund kan fi. kossi ej etymologiseras ur finskan, "utan är väl nordiskt".
— Det förefaller doek möjligt, att ordet är identiskt med kossi 1. kössi ’bylte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
