Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utmärkande kännetecken tycktes vara smuts och oordentlighet.
Finnarne äro icke heller af det renaste slaget. Isynnerhet vidrigt
var deras ständiga rökande af den ryska illaluktande tobaken.
Större delen af de svenska emigranterna syntes vara ogifta
qvinnor, som foro ut till Amerika, lockade af de ofta upprepade
förespeglingarna om lättheten att der erhålla i ekonomiskt
afseende förmånliga tjenster. Emigranterna från vårt land torde
också i allmänhet till största delen bestå af sådana qvinnor.
Många af dem gå tyvärr en moralisk undergång till mötes.
Näst tjensteflickorna i antal voro de arbetare, som begåfvo sig
ut för att i den nya verlden söka ett mer vinstbringande arbete,
än de trodde sig finna i sitt eget fädernesland. Vidare funnos
der några bondfamiljer, hvilka sålt sina hemman i Sverige
och nu ämnade sig ut för att i Amerika köpa ett stycke
jord, som enligt deras förhoppningar skulle gifva dem mindre
arbete och mer bröd, än hvad de haft här hemma. Det var
ganska ömt att se dessa familjer och deras små barn. De voro
till sinnet ganska vemodiga vid tanken på det fädernesland,
som de hade lemnat, och i ovissheten om hvad som väntade
dem i det nya landet. Och icke kan man undra på det. Det
var angenämare att se deras vemod än att betrakta
frimodigheten hos sådana emigranter, som, när de lemnade det gamla
fäderneslandet, hurrade för det nya, innan de ännu hade lagt
ut till sjös. Allvarets vemod har bättre utsigter på en god
framtid än tanklöshetens hurtighet.
Bland svenskarne ombord funnos många, både män och
qvinnor, som voro troende, och hvilkas umgänge var riktigt
uppbyggligt. Må de blifva beståndande i tron!
Man må hafva flere skäl att — synnerligen från fosterländsk
synpunkt — beklaga emigrationen. Men den går nu i alla fall
sin gilla gång alldeles som vattnet, som rinner åt det håll, ditåt
marken lutar. Och man kan icke fälla någon allmängiltig dom
deröfver. Många emigrera visserligen så lättsinnigt, att man icke
kan annat än tadla dem. Men få äro icke heller de, som hafva
fullgiltiga skäl att göra det. Att t. ex. en person, som i Sverige
förgäfves försökt att arbeta sig upp till en bergad ställning,
söker ett nytt fädernesland, der utsigterna kunna vara ljusare,
det bör man icke tadla. Men ännu mer berättigade skäl gifvas.
Att t. ex. en hustru reser ut till sin man, som i det främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
