Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjerta åt Jesus, en svensk qvinna, som, när hon hade funnit
herren, var alldeles utom sig af glädje.
Nu lades landgången ut, och vi nästan flögo i land. Ett
moln skymde dock solen för fru R. och fröken G. Ingen af
dem såg till sin brudgum. Sedan fingo vi veta, att den förras
brudgum var sjuk. Den andre hade tagit miste om tiden, men
knapt voro vi i land, förr än han var der. Och att beskrifva
deras möte, det vill jag icke åtaga mig att göra.
Mitt eget sammanträffande med de förr bekanta vännerna
var det allra hjertligaste, vi någonsin kunde begära. Det är
ock lätt begripligt, att det icke skedde utan rörelse. Glad var
jag, och glada voro de deröfver, att hela resan hade gått så
lyckligt och väl, som den gått. Hjertliga handslag och
omfamningar aflöste hvarandra, och alla önskade vi och bådo till
Gud, att denna resa måtte medföra välsignelse för så väl oss
sjelfva som för det svenska folk, för hvilket vi hade kommit
att predika evangelium.
Sedan jag sålunda helsat på dem samt presenterat min son
och Lindgren för dem, sade mig Björk:
»Din son har redan plats på en bank i Chicago, ett mycket
bra ställe».
Detta var ett godt budskap, som var egnadt att öka min
glädje, och jag tackade i mitt hjerta den himmelske fadern,
som nu åter visade sin godhet.
Utom de nyss nämda förut bekanta bröderna voro der
tillstädes åtskilliga andra, som jag förut icke kände, men för
hvilka jag nu blef presenterad. Bland dem vill jag särskildt
nämna predikanten Hultman från Omaha i Nebraska. Han är
bland de svenska kristna i Förenta Staterna vida känd, dels
för sina utgifna sånger: Cymbalen, dels för sin utmärkta sång.
Han är i Amerika, hvad Ahnfelt i sina bästa dagar var här i
Sverige. Hans instrument är dock icke guitarr utan orgel och
piano. Det är något alldeles gripande att höra honom sjunga,
isynnerhet när han är inspirerad. Hans hela personlighet ryckes
då med af tonerna och han sjunger, alldeles som Ahnfelt,
med én frihet, som gör, att ingen kan eller bör sjunga med.
Det ligger dock en stor frestelse i denna begåfning. Stundom
händer nämligen, att när inspirationen fattas, sångaren likväl
söker efter den frihet i uttrycket, hvars kraftiga verkan både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
