Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philadelphia är anlagdt af engelsmannen William Penn,
hvilken år 1682 utvandrade från England i spetsen för en stor
skara qväkare. De voro i sitt moderland förföljda och gåfvo
sig af öfver hafvet för att i ett okändt land söka ett ställe, der
de egde frihet att tillbedja Gud efter sin öfvertygelse. Den
mark, på hvilken Penn anlade staden, köpte han dels af
indianer dels af svenskar. I ett utlåtande om svenskarne skrifver
han året efter sin ankomst till Amerika bland an.iat följande:
»De äro ett enkelt, kraftigt, arbetsamt folk, dock icke mycket
fallna för handel. . . . De hafva vänligt mottagit oss engelsmän
och jag måste berömma deras vördnadsfulla uppförande gent emot
myndigheterna härute. . . . Som de äro af en stark
kroppsbyggnad, hafva de präktiga barn, nästan hvar och en huset fullt,
stundom ända till åtta pojkar. Och jag måste göra dem den
rättvisan att säga, att jag har sett få unge män så nyktra och
flitiga som deras.»
Philadelphia var förut Pennsylvanias hufvudstad samt mellan
åren 1790—1810 säte för förbundsregeringen. Det var här
i Philadelphia, som de engelsk-amerikanska koloniernas första
kong-ress hölls år 1774. Det var här, som samma kongress
den 4 juli 1776 utfärdade den bekanta
oafhängighetsförklarin-gen, hvarigenom kolonierna uppsade sitt beroende af England
samt förklarade sig för ett sjelfständigt rike. Minnet af denna
dag firas ännu hvarje år den 4 juli med största liflighet öfver
hela unionen. Derom skall jag taga mig friheten att närmare
tala, när jag kommer så långt fram i min berättelse. Det var
här i maj 1787 det förbundskonvent sammanträdde, som gaf
unionen dess författning. Den nyvunna friheten fylde alla
sinnen, och friheten blef äfven den bestämmande grundsatsen i
hela författningen.
När jag talar om oafhängighetsförklaringen, torde det tillåtas
mig att här anföra, hvad jag i tryck sett uppgifvas, att den
egentlige upphofsmannen till denna förklaring skall hafva varit
en svensk vid namn Johan Morton. Det berättas äfven, att den
första modellen till unionsflaggan med stjernor och streck
syddes af en ung svensk flicka.
För oss svenskar har denna plats ett särskildt intresse
der-för att det var här, som svenskarne grundade sin första koloni
i Amerika. Ar 1624 utfärdade Gustaf II Adolf ett bemyndi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
