Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elektriska strömmen i vagnen och bromsar. Det går
mycket lätt.
Den från taket uppstigande armen är rörlig och hvilar på
en fjäder. Den kan kastas i riktning både framåt och bakåt.
Kastas den bakåt, går vagnen fram; kastas den framåt, går
vagnen tillbaka. De elektriska spårvagnarne gå ofta med
mycket stor hastighet. Stundom, när det är mycket folk, kopplas
flere vagnar till, utan att detta i något afseende minskar
farten. Uppför branta backar går det lika fort som utför. Om
aftnarne i mörkret är det ett synnerligen vackert skådespel att
se dessa vagnar löpa fram utefter gatan. Det blixtrar
omkring trissan, det blixtrar omk-ing hjulen och skenorna, så att
det ser ut som ett präktigt elektriskt fyrverkeri. Naturligtvis
upplysas äfven vagnarna med elektriskt ljus, hvartill elektricitet
tages på samma väg som drifkraften.
I Amerika tyckas dessa elektriska spårvägar allt mer och
mer vinna utbredning samt tränga undan först och främst
hästbanorna och sedan möjligen äfven de s. k. kabellinierna, om
hvilka jag förut har talat. I synnerhet lämpliga äro de uti
sådana städer, der gatorna på sina ställen hafva starka
lutningar, och der det för den skull är omöjligt att anlita hästkraft.
I Boston håller man f. n. på att förvandla alla spårvagnslinier
till elektriska. Enligt uppgift, som jag sett i en amerikansk
tidning, skall man anlägga i St. Paul och Minneapolis Minn.
elektriska jernvägar på 200 eng. (= 30 sv.) mils längd.
o ’
Ar 1636 anslogo myndigheterna 400 pund sterling (= 7,200
kronor) till anläggning af en högskola i staden Newtown. Två
år derefter erhöll skolan en gåfva på 800 pund af en engelsk
prestman vid namn Harvard, som fått sin uppfostran i Cambridge
i England. Denna summa var efter den tidens förhållanden
något så storartadt, att myndigheterna till den frikostige gifvarens
ära kallade skolan Harvard College samt ändrade stadens namn
till Cambridge. Sedan dess har universitetet genom frikostiga
gåfvor alltjemt utvidgats. Vid sidan af Yaies universitet, dess
enda rival, intager Harvard f. n. främsta rummet bland
unionens högre undervisningsanstalter. Dess byggnader med
der-till hörande gårdsplaner upptaga en yta af något mer än 22
acres (= 20 tunnland). Somliga af dessa byggnader äro
mycket storartade och dyrbara. Se teckningarna på sid. 168 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
