Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke vilja väcka fråga om anslutning dertill. Emellan dessa
fristående församlingar och Förbundet förefinnes dock en ganska
vigtig anknytningspunkt i de s. k. distriktsföreningarna. På
sitt första årsmöte 1885 beslöt nämligen Förbundet att till de
troende vännerna i olika delar af landet utfärda följande
uppmaning: »För att kunna bedrifva verksamheten med kraft och
framgång anser kommittén det mest praktiska sättet vara, att
de kristna församlingarna i hvarje stat eller inom ett visst
geografiskt område organisera sig till missionsföreningar eller
konferenser, och att sedan dessa föreningar indelas i
missions-distrikt, bestående af intill hvarandra liggande församlingar.»
Denna uppmaning vann mycken anklang. Distriktsföreningar
bildade sig på många ställen, och på gemensamma fria möten
fattades beslut om den gemensamma verksamheten, för hvars
utöfvande en verkställande kommitté valdes. Somliga
distriktsföreningar hafva några få regler; andra ledas endast af
mötesbesluten.* I distriktsföreningarna äro både förbundsförsamlingar
och fristående församlingar med, deremot aldrig några af de
s. k. fria, d. v. s. mot församlingars sammanslutning fiendtliga
församlingarna. De senare hafva hittills ingen annan
gemenskap haft med hvarandra än genom tillfälliga möten, der hvarje
enskild kristen egt rösträtt. Princell och Chicagobladets
redaktör, Mårtenson, hafva, såsom de egentliga styrande, varit
sjelfskrifna ledare för församlingarna och hafva från början,
tillsammans med några andra, utgjort en stående kommitté,
som anordnat de gemensamma mötena samt ledt den inre och
yttre missionen. I år (1890) hafva emellertid de fria bildat en
* I sammanhang med detta måste jag få berätta en liten historia. Jag
sam-talade en gång med en baptistpredikant om församlingsstadgar.
»Hvar står det i bibeln, att man skall hafva stadgar for en församling?»
frågade han.
»Det står ingenstädes i bibeln, svarade jag, men det måste på något sätt
vara bestämdt, huru församlingens angelägenheter skola skötas.»
»Dertill behöfs ingenting annat, genmälte han, än de protokoll, som blifvit
förda vid församlingsmötena.»
»Hvar står det i bibeln, att man skall föra protokoll vid församlingsmöten?»
frågade jag, och på den frågan väntar jag ännu svar.
Det fins personer, som ej förstå, att det är bibliskt att göra, hvad som är
förnuftigt, äfven om det icke står i bibeln. Stadgar äro ju för resten ingenting
annat än församlingsbeslut men sammanförda så, att hvarje medlem kan hafva
reda på dem utan att behöfva leta i en vidlyftig protokollsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
