- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
322

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vända sig till i det främmande landet. När t. ex. en flicka får
en plats, kan hon nog reda sig sjelf. Men blir hon sjuk en
dag, så får hon knappast vara på platsen öfver natten. Har
hon inga anhöriga, som taga vård om henne, så blir hon sänd
till det allmänna sjukhuset bland sjuka af alla nationer. När
hon blir så pass återstäld till helsan, att hon kan lemna sängen
åt någon annan, måste hon ock lemna sjukhuset. Men hvart
skall hon gå? Hon måste, matt och svag som hon är, skaffa
sig en plats och arbeta så mycket, som en frisk kan göra, om
hon skall få behålla sin plats. Så händer, att hon af
öfver-ansträngning sjuknar igen. Hon blir åter förd till sjukhuset,
der hon slutar sina dagar eller utskrifves efter att hafva
förlorat helsa och krafter för all sin tid. På liknande sätt
förhåller det sig äfven med många ynglingar. Till denna nöd
kommer ytterligare den ogudaktighet, som plågar ett kristligt
sinne på dessa anstalter.

Dessa voro de mest bevekande skälen för Palmblad att
tänka på ett hem för de värnlösa. Efter att hafva talat med
Gud derom i ett par års tid, framlade han saken för Svenska
ev. missionsförbundets årsmöte 1885. Mötet tog saken till
behandling, och den omfattades med varmt intresse af både
predikanterna och församlingsombuden, men de fruktade, att
saken skulle vara omöjlig att genomföra, emedan den syntes allt
för stor i förhållande till deras små krafter.

En kommitté valdes. Den började genast sitt arbete och
fann slutligen en för ändamålet väl passande plats i
Bouman-ville, som då låg utom men nu ligger inom Chicagos område.
Den bestod af tre acres land, ett tvåvånings tegelhus, ett litet
trähus och en ladugårdsbyggnad. Priset var 5,500 dollars;
köpet uppgjordes. Hela köpesumman erlades den dag, då
enligt köpebrefvet första afbetalningen skulle göras, och
hemmet var skuldfritt. Sedan gjordes reparationer, köptes möbler,
sängar och tillbehör, hästar, vagnar, kor m. m. för en summa
af 2,600 dollars.

En invigningsfest hölls på Barmhertighetshemmet den 27
juni 1886. Festtalen höllos i skuggan af ett par löfrika träd
på gården mellan husen, der talarestol och säten voro anbragta.
Det var en rörande stund; de sjuke buros ut och lades på
soffor eller sattes på stolar framför talarestolen. Tårar runno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free