Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som utmärkte Erik Janssons predikan, var den s. k.
syndfrihetsläran. Huru långt han deri gick, är svårt att säga.
Man vet, att så snart någon afviker från den allmänt antagna
läran, så tilläggas honom vanligen åsigter, som han aldrig har
haft. Men det kan också hända, att han genom motståndet
drifves längre, än han från början åsyftat. Personer, som då
voro Erik Janssons anhängare men senare blifvit metodister,
hafva försäkrat, att hans
lära i alla väsentliga
punkter var enahanda med
metodisternas.
Den erikjansistiska
rörelsen grep vida omkring.
Dess utbredning
befordrades isynnerhet genom de
förföljelser, för hvilka Erik
Jansson blef utsatt.
Ar 1844 lät Erik
Jansson förleda sig till det stora
felsteget att i Alfta
socken tända ett bål, på
hvilket han lät sina anhängare
bränna upp sina »forna
af-gudar», såsom han
kallade deras andaktsböcker.
Arndts, Scrivers, Norborgs
och Luthers skrifter gingo
upp i lågorna, under det
att folket sjöng: »Tackom
och lofvom Herren». Man
stödde sig dervid på
berättelsen i Apg. 19 kap., der det heter: Många af dem, som
hade brukat förvetna konster, buro fram böckerna och brände
upp dem i hvars mans åsyn; så kraftigt växte Guds ord.
Nu grep kronobetjeningen in. Erik Jansson fängslades.
Fri-gifven fortsatte han sin verksamhet. Skaran af hans anhängare
växte alltjemt.
Efter återkomsten till Helsingland tände han åter ett nytt
bokbål i oktober s. å., allt under mängdens böner och lofsånger.
Bergsbildning i Colorado.
Se kap. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
