Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näsdukar till farväl, vetande, att vi nog aldrig komme att återse
dessa platser och de kära vänner, som der bo. Vår resa gälde
nu staden Des Moines, dit vi anlände kl. 10.30 på qvällen,
ganska trötta men hurtiga och krya till kropp och själ.
Staden Des Moines, Iowas hufvudstad, är såsom de
amerikanska städerna i allmänhet ung, icke fullt 40 år gammal.
Dock har den redan nu en befolkning af omkring 50 tusen
menniskor. Deribland anses 5 tusen vara svenskar. Dessa hafva
det i allmänhet bra i ekonomiskt afseende. Somliga intaga en
framstående ställning så väl i affärsverlden som i det offentliga
lifvet. De äro representerade i alla affärsgrenar, i
stadsstvrel-sen, i postverket, i poliskåren, i läkarekåren samt bland
lärarepersonalen i de offentliga skolorna. Staden har många fabriker,
och omkring den samma finnas 13 kolgrufvor, i hvilka många
svenskar hafva sitt arbete och sin näring. Der finnes äfven
det största bränneri, som någonsin skall vara bygdt i
verl-den. Men sedan Iowa antog lagen om förbud för rusdryckers
tillverkning och försäljning, har det måst nedlägga sin
verksamhet. Såsom bevis på de lifliga affärsförbindelser, i hvilka
staden står med andra trakter, kan nämnas, att till den samma
löpa icke mindre än 13 jernvägar in.
Hvad den andliga verksamheten beträffar, så finnas i Des
Moines omkring 50 kristna församlingar, deraf 4 svenska, samt
45 kyrkor. Ar 1870 uppfördes af missionsvännerna den första
svenska kyrkan i staden. Missionsförsamlingen hade 1889
omkring 150 medlemmar.
Vännerna ville, att jag skulle predika i Des Moines två
gånger på onsdagen den 24 juli, men jag vägrade.
»Om söndagarne, svarade jag, skall jag predika två gånger
men hvardagarne bara en gång. Jag står icke ut med mer.»
De uppbjödo all sin förmåga att beveka mig, men den
gången var jag alldeles omöjlig. Predikanten Berg, som var
församlingens pastor, är mycket ifrig för läran om
helbregdagö-relse genom tron. Han sade nu, att han skulle begära kraft
af Gud åt mig till att kunna predika tvänne gånger. Men
icke ens det hjelpte. Jag steg bara icke upp på morgonen
utan låg, till dess de andra hade gått till kyrkan. Gud har
satt en gräns för menniskans kraft, och det hjelper icke att
försöka bedja sig fram öfver den gränsen. Björk och Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
