Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår väg gick till Stroinsburgh i Xebraska. Klockan var
half tolf på natten, när vi kommo fram. Det var beckmörkt.
Den man, som skjutsade mig från stationen till det hus, der jag
skulle bo, hade så när icke hittat fram, och han sade till mig
helt lugnt:
»De hafva nog lyktor här i Stromsburgh, men jag vet inte,
hyad som har blifvit af dem i q väll.»
Staden har vid pass 12—1500 innevånare. Der finnas icke
mindre än fem kyrkor, deraf fyra svenska, en metodist-, en
missionskyrka och två baptistkyrkor. Baptistförsamlingen hade
nämligen för ett eller två år tillbaka fallit sönder i två delar.
I trakten omkring Stromsburgh ligger ett mycket stort
svenskt settlement, hvars innevånare till icke ringa del äro
komna från Gestrikland och Helsingland.
I Stromsburgh tog jag in hos pastorn för den svenska
missionsförsamlingen. Den gård, i hvilken han bodde, tillhörde
församlingen och låg näst intill kyrkan. Mötesplatsen var
äfven vid sjelfva kyrkan. Der hade man anordnat provisoriska
bänkar. Man hade väntat att få dit det stora tältet från
Oak-land. Men det var alldeles omöjligt.
Mötet i Stromsburgh var en skön stund. Gud var oss nära.
En obeskriflig glädje bemäktigade sig allas sinnen. Vi läste,
vi sjöngo, vi bådo, vi prisade Gud af hjertans grund.
På eftermiddagen predikade Petterson från Oakland och
Lindgren. Efter föredragen helsade jag och Lindgren på många
kära vänner från Gestrikland och Helsingland. Lindgren var
nästan som i sin hemtrakt. Vi välsignade hvarandra, och många
tårar flöto, då vi sade afsked till de kära vännerna. Må Gud
vara med dem i det nya landet, och må de blifva fasta i den
enfaldiga barnatro på herren Jesus, som de hade med sig, när
de lemnade sitt gamla fädernesland! Det var en egendomlig
känsla, som alltid gick igenom mitt hjerta, när jag såg dessa
skaror af tusentals landsmän der långt borta i det främmande
landet. Vid nu ifrågavarande tillfälle funnos personer
närvarande, som åkt efter hästar ända till 90 å 100, ja 115 eng. mil
för att komma dit. Må de hafva fört med sig hem någon
valuta för det besvär, de gjort sig.
På jernvägsstationen samlades vid vår afresa en stor mängd
svenskar. Vi måste vänta en god stund, innan tåget blef i ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
