Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anläggandet af Union och Central Pacific-banorna tvärs
öfver Amerikas fastland hör utan gensägelse till de märkligaste
företagen i vår tid. Det ögonblick, då detta jättearbete
företogs, inträdde för den stora vestern en ny tidsålder. Från denna
f , o
tid kan den räkna sin oerhördt hastiga utveckling. Ar 1865
tog verket under högtidliga ceremonier sin böijan. Då
förutsade en af de mest entusiastiske männen, att den kolossala
väg-byggnaden skulle vara färdig inom fem år. De fleste logo åt en
sådan fantast. General Sherman yttrade bl. a.: »Jag skulle icke
ens åt mina barnbarn våga köpa en biljett på denna bana.»
Så aflägsen syntes honom tiden för hennes fullbordan. Fem år
derefter åkte han sjelf på henne ända fram.
Hela sträckan var färdig på tre år, sex månader och tio
dagar. Den beräknades hafva kostat 1861/2 millioner dollars.
Knappast någonting har i civilisationens intresse på så kort
tid uträttat så mycket som denna bana. Ingenting har så som
hon bidragit till att göra slut på indiankrigen äfvensom på de
organiserade röfvareband, hvilka förut härjade vestern. För att
landvägen komma mellan San Francisco och New-York
åt-gingo förr två månader under oerhörda ansträngningar och
stora faror. Nu fordras endast en veckas tid, och hela den
veckan kan man tillbringa i de beqvämaste salonger under
hvarjehanda lifvande samtal och tidsfördrifvande sysselsättningar.
Naturligtvis betraktade de vilda indianstammarne de
in-lcräktningar, som lokomotivet med sina vagnar gjorde på deras
jagtmarker, såsom ett djerft anfall från en fiende, mer
hemlighetsfull och mäktig än någon, som de dittills haft att bekämpa.
Ångmaskinens gälla hvissling, den tjocka svarta röken ur dess
skorsten och hela tågets buller fylde deras vidskepliga själar
med undran och fasa. Först betraktade de endast på afstånd
det främmande vidundret. Se teckningen på sid. 448. Men
småningom blefvo rödskinnen djerfvare. De beslöto att fånga
»eld vagn en», ett försök, som dock slog illa ut.
Till sist bemannade sig en beryktad höfding i Arizona.
Han reste med ett stort följe indianer flere hundra mil för att
lära känna den »förskräckliga» maskinen. Och nu ser man
indianer i stora sällskap åka efter »odjuret».
Men jag återgår till min berättelse. Sedan vi lemnat
Pro-mentory, gick vägen än genom ökenland, kända för sina häg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
