Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Om Folkmängden och Sjukdomarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 m.
Året 1633 är anmärkt som Pestilens tid
utan vidare anteckning om Farsotens
beskaffenhet, och finnes denna Pest ej uptagen
af Brenner (15). Pesten var äfven gängse här
i orten 1657; men från den tiden äro inga
dödslistor förvarade. Den olyckliga
hungersnöden 1697 medförde en stor dödlighet
och följdes af en häftig Rödsot hvilken
dåvarande Läkare kallade Pestis dysenterica(16).
I de Socknar hvaräst ännu förteckningar
finnas är antalet af döde aldeles ovanligt: i
Häfverö 198, i Knutby Pastorat 175, i
Frötuna 105, i Söderby och Carls 84, i
Edsbro 80, i Estuna 57, i Forsmark 38 och i
Rö 37. Regeringen sökte på alt sätt hindra
hungern som hufvudorsaken til detta elände.
De fattige antecknades och erhöllo
understöd. Til 30 fattige som anmältes från Länna
skänkte Kronan 14 tunnor spanmål.
Pesten som 1710 och 1711 härjade en
stor del af Riket började i Länna den 29
Augusti, det är 3 dagar senare än i Stockholm,
i Lohärad den 2 October och i Faringe den
28 October. Den uphörde nästan öfveralt
i Januarii 1711. I Frötuna dogo 230
personer, i Länna 99, i Almunge 156, i Farin-
ge
(15) Låkaren och Naturforskaren 8 B. s. 72.
(16) Linders tankar om dessa tiders Pestilentia. Stockh.
1711. s. 22, 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
