Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
25
att gå ut och titta på hur vägen såg ut vid dager,
som jag gått i går, och hur katten såg ut. Och så ville
jag veta om familjen i pråmen överlevat den kalla
natten, och om den i så fall kunde tala.
Detta var ju nu min värld.
Men när jag kom ett stycke ner i trappan, hittade
jag där fru Lundström, nära att svimma. Hon var
alldeles förvandlad i ansiktet, vit som en näsduk, och
hon skurade i ett slags yrsel.
— Stig upp och kom in, fru Lundström!
På hennes sätt att stiga upp syntes, att det var fråga
om knäna. Jag bad henne visa dem. Nej då, det var
ingenting.
— Fru Lundström, jag har varit sköterska i min
ungdom och sedan gift och fått barn. Jag har sett
allting utom spetälska. Visa mig nu knäna.
De voro verkligen sådana, att det rös i mig, när
jag tänkte att hon legat mot trappstenen nyss. De
voro svullna, blodanlupna, hudens förtjockningar
voro skorpiga och såriga. Trälaknän, hjälteknän,
martyrknän.
— Nu skurar fru Lundström inte någon trappa
mer i dag. Utan sätter sig här och skalar potatis i
stället. Svimmar fru Lundström?
Om hon fått hålla på, hade hon härdat ut ända ner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
