Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna skogar - Allmänning - All’s tot - Allövbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Allmänning — Allövbaggar
och sockenallmänningar. Därjämte
finnas vissa andra kategorier
allmänna skogar, som renbetesf jällens
skogar, vissa gruvskogar, städers
skogar m. fl. De allmänna
skogarna omfatta ung. 5,4 millioner
hektar eller ca 24 % av landets
skogsareal. Enskilda skogar äro dels de
rent privatägda, där bondeskogarna
komma i första hand och omfatta
ej mindre än 47 % av hela landets
skogsareal, dels bolagsskogarna,
vilka omfatta 25 %. Resterande
4 % äro större enskilda skogar,
herrgårdsskogar. O. E.
Allmänning utgöres av jord, som är
gemensam egendom för en by, en
socken, ett härad eller dylikt. När
äganderätten till jord först
utbildades, gällde den endast odlad
mark. I en by brukade alltså den
odlade jorden som låg närmast
husen vara uppdelad på de olika
byamännen. Längre bort från
husen låg betesmarken och denna var
långt fram i tiden gemensam för
hela byn. Den utgjorde med andra
ord en byallmänning. På samma
sätt förhöll det sig med den
närmast liggande skogen. Jord som
låg längre bort från byarna kunde
vara gemensam för socknen, för
häradet eller rent av för
landskapet- Det blev då tydligen fråga om
socken, härads- eller
landsallmän-ningar. — I början på 1800-talet
fingo delägarna rättighet att skifta
ut socken- och häradsallmänningar.
Landsallmänningarna försvunno
genom att de delades upp på
hära-dena eller övertogos av kronan. På
1860-talet förbjöds på nytt
utskift-ning av häradsallmänningar. För
förvaltningen av
häradsallmänning-arna gäller nu en lag av den 15
maj 1932 med viss ändring av 1939.
Enligt denna lag äges en
härads-allmänning gemensamt av alla
dem, som inom häradet äga i
mantal satt jord eller därmed
jäm
ställd. Andelarna beräknas efter
oförmedlat mantal. Inom varje
kommun väljes vid en
delägarestämma distriktsombud till
allmän-ningsstämman. Vid omröstningen
beräknas varje delägares röstetal i
förhållande till hans andel. Ingen
får dock rösta för mera än 1/10 av
alla vid stämman företrädda
röster. Den allmänningsstämma, som
väljes på detta sätt, utser i sin tur
en allmänningsstyrelse.
Skogs-vårdsstyrelsen i länet fastställer
hushållningsplan för allmänningen.
Den årliga utdelningen kan ske
kontant eller in natura, men får ej
överstiga den normala
årsavkastningen efter avdrag av kostnaderna
för förvaltningen. Skulle
allmänningen något år få extra inkomster
genom särskilt stor avverkning
eller försäljning av mark, får
denna inkomst i regel ej delas ut utan
skall användas för inköp av annan
mark e. d. Räntan på fonderade
medel får emellertid delas ut.
All-männingens förvaltning står under
länsstyrelsens överinseende. Se
även Jakt, jaktlagstiftning. Rbg.
All’s tot (från tyska Alles ist tot)
jaktsignal, som blåses i horn eller
ropas, då jagat villebråd fällts.
Allövbaggar, medelstora glänsande
blå eller gröna bladätare, som
uppträda vissa år i stora mängder och
ofta förorsaka kalätning av såväl
enstaka träd som hela bestånd. De
mest vanliga äro den blå och den
gröna allövbaggen. Den
förstnämnda är 5—7 mm lång,
rund-oval men något bredare baktill,
färgen är blå-metallblå. Den
senare är något större, bred-oval,
metallgrön, ofta med blått eller
rödaktigt skimmer. Larverna hos
allövbaggarna äro svarta,
glänsande. Levnadssättet hos båda arterna
är i stort sett överensstämmande.
Äggen läggs högvis, vanligen på.
undersidan av bladen. Larverna äta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
