Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aptering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aptering
49
Bilden på sidan 50 avser att
ge exempel på vilka variationer i
netto, som lätt kunna uppstå.
Förädlar avverkaren själv det
upphuggna virket skall apteringen
inriktas på att passa den kommande
förädlingen. Ju större möjligheter
som finnas för ett tillvaratagande
av hela kubikmassan -— t. ex. vid
ett stort bolag med sågverk,
sulfit-och sulfatfabriker m. m. — desto
färre bli de faktorer rnan behöver
taga hänsyn till och desto lättare
apteringen, som då oftast kan
regleras med en tämligen enkel
apte-ringsinstruktion. —
Apteringsarbe-tet utföres i regel vid större
avverkningar av särskilt anställda
apterare, vilka då samtidigt
tjänstgöra som förmän på arbetsplatsen,
anteckna respektive huggares samt
ofta även körares prestationer,
uppgöra avlöningslistor o. d.
Apte-rarens redskap äro klave och
mät-käpp för uppmätning av virket
samt apteringsyxa för
utmärkandet av kapställena. Utmärkningen
sker allmänt genom inhugg av en
skåra i kapstället och fixeras
medelst en stämpel på vardera
sidan om denna. — För timmer
kan anföras några allmängiltiga
apteringsregler: Är trädet
långkro-kigt tages korta stockar, vid
trädkrökar försöker man förlägga
kapstället till kröken, om detta ej går
utan att stockens toppända får
känning av kröken placerar man
kapstället så att kröken faller i den
övre stockens rotända. — Vidare
förläggas kapställena i möjligaste
mån till kvalitetsgränserna och
framförallt försöker man undvika
att en god kvalitet nedklassas
genom att ett mindre stycke sämre
kvalitet tages med i stockens
toppända. Föreligger icke några av
ovannämnda skäl söker man så
långt bestämmelserna för
medellängd tillåta erhålla största
möjliga inmätta kubikmassa timmer
ur trädet. Denna strävan för dock
i regel till korta medellängder och
är därför ej lika aktuell då
prissättningen, som ofta är fallet,
varierar så att ökad medellängd —
utöver den stipulerade t. ex. 15 fot
— medför höjda priser och lägre
medellängd än den stipulerade
medför rabattering. Premieringen resp,
rabatteringen är i regel av sådan
storleksordning, att en strävan
mot högsta premierade medellängd
här blir det primära. O. E.
Exempel på apteringens betydelse.
Tall nr 1 (se nästa sida)
brösthö jdsdiameter=13", höjd = 21 m, växtform = god, kvistighet = normal.
Alt. I timmer R—A 16’X 11,5" 1^.00
A—B 16’ X 9,0" 5% kvalitet sav drag 8.00
B—C 13’X 7,0" 10% kvalitetsavdrag 3.25
sulfat C—D 3 mXJ/." 1.00 26.25 100 %
Alt. II plywood R—E 13’X 11,5" 21.00
timmer E—B 19’ X 9,0" 5% kvalitetsavdrag 9.25
B—C 13’X 7,0" 10% kvalitetsavdrag 3.25
sulfat C~D 3 mXIf" 1.00 3^.50 131 %
Alt. III
Kraftl.-stolpar R—S 12 mX 19t > mm 32.50
sulfat S—F 3mX5,5 1.50 31^.00 130%
4 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
