Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsledning - Arbetslära - Arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetslära — Arbetslön
57
ning är nödvändig. Arbetaren skall
ej tröttas ut i onödan. Då
muskelkraft kan ersättas genom enkla
tekniska anordningar skall så ske.
En trött arbetare arbetar sakta
och ogärna- Rbg.
Arbetslära. Ämnet lantbruksekonomi
vid våra undervisningsanstalter på
jordbrukets område har en
underavdelning, som behandlar arbetets
organisation, ledning, betalning och
kostnader, arbetsmetodernas
fulländning, beräkning och
anskaffning av erforderlig arbetskraft
m. m. Detta är arbetsläran. I
ar-betsläran behandlas såväl
mänskligt arbete som dragare- och
maskinarbete. Rbg.
Arbetslön. Inom jordbruket brukar
tre olika löneformer användas,
nämligen tidlön, prestationslön och
andelslön. – Tidlönen är den
vanligaste formen. Den kännetecknas
av att löntagaren får lön alltefter
den tid han arbetat. Det kan
sålunda bli fråga om timlön, daglön,
månadslön eller årslön. Tidlönen
är ur flera synpunkter
otillfredsställande. Den medför sålunda inte
att den flitige arbetaren får större
inkomst än den mindre flitige.
Tidlönen sporrar ej heller till raskhet
i arbetet. När det gäller avlöning
av kroppsarbete borde därför
tidlönen så ofta som möjligt ersättas
av prestationslön. Även tidlönen
har dock under lämpliga
förutsättningar sitt givna berättigande.
Detta inträffar när arbetets
noggrannhet och ej dess snabbhet
är av särskilt värde. Exempel;
nedläggning av täckdikningsrör och
spridning av konstgödsel. Det kan
ej heller vara mycken mening i att
på annat sätt än med tidlön avlöna
t. ex. djurskötare som varje dag
ha en på förhand bestämd mängd
arbete att uträtta. Arbetare och
tjänstemän på förtroendeposter
kunna i allmänhet mycket väl
av
lönas med tidlön. Sådana personer
äro oftast framåtsträvande och
vilja genom ett gott arbete draga
uppmärksamheten till sig. Tidlönen
är bekväm för arbetsledningen.
Man är helt fri från alla de
bekymmer med beräkningar av
normalprestationens storlek, som alltid
äro förenade med
prestationslöne-systemet. Detta är särskilt
angenämt för den mindre kunnige
ar-betsledaren. Härtill kommer att det
ofta återkommande bytet av
arbete, som är så vanligt i jordbruket,
ofta gör det omöjligt att hinna med
dessa beräkningar av prestationer.
— Av prestationslöneformerna är
ackordet viktigast (se Ackord).
Det gamla vanliga betinget är en
form av prestationslön, som
knappast medför några fördelar för
vare sig arbetare eller arbetsgivare.
Betinget utmärkes ju av att
arbetaren är fri sedan han utfört en på
förhand bestämd mängd arbete.
Som ersättning för raskt arbete
får han en liten ledighet men icke
någon ersättning i pengar. Då är
beting med tilläggslön
fördelaktigare för båda parter. Denna
be-tingsform innebär att arbetaren ej
är fri, sedan han utfört
normalprestationen utan att han därefter
mot ackordsbetalning fortsätter till
den ordinarie arbetstidens slut. —
Andelslön kan vara av två slag,
bruttoandelslön och nettoandelslön.
I vårt land kallas andelslönen ofta
för tantiem. Bruttoandelslönen
innebär att arbetaren som lön får en
del av den åstadkomna
produktionen eller dess penningvärde.
Potatisplockning kan t. ex. betalas
genom att plockarna som lön få
behålla en viss del av den potatis de
plockat eller att de få så mycket
pengar som motsvarar värdet på
denna del. Mycket vanligt är att
ladugårdspersonalen får en viss
ersättning per liter mjöik. Nettoan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
