Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arrende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arrende
71
strument) kan uppställas. Om
summan av bristerna, den s. k.
hus-rötan, är större vid avträdet än vid
tillträdet, betalar arrendatorn
skillnaden och tvärtom. Ett oklandrat
syneinstrument gäller som fullt
bevis, men enligt 1943 års
lagändring får bevisning även på annat
sätt föras om bristerna vid
respektive tillfällen (om t. ex. syn ej
hållits å rätt tid eller av rätta
syne-män). Har upplåtaren i kontraktet
utsatt uppgift om areal eller
beskaffenhet, ansvarar han för
riktigheten därav. Minskas arealen
genom dom eller naturhändelse, kan
även detta sänka legan, respektive
ge arrendatorn rätt att uppsäga.
Jordägaren har en motsvarande
rätt, då fastigheten vunnit
genom avdikning,
lantmäteriförrätt-ning eller anläggning av enskild
väg och arrendatorn ej vill
gott-göra ägaren för hans kostnader
genom förhöjd lega. — Har
arrendatorn skriftligt kontrakt och tillträtt
arrendet respektive intecknat
avtalet, röner hans rätt ingen inverkan
av en privat överlåtelse av
fastigheten. Men vid exekutiv auktion
(se Auktion) upphör arrendet, om
det ej förbehållits vid utropet samt
därefter uppsäges av nye ägaren.
Stora penninginteckningar med
bättre förmånsrätt äro alltså
farliga för arrenderätten. —
Fastigheten eller del därav får av
arrendatorn ej upplåtas till annan, men
vid arrende på viss tid av minst
10 år (före 1/8 1927 minst 20 och
före 1/1 1944 minst 15 år) får
kontraktet överlåtas till annan, om
ägaren efter hembud ej mot lösen
vill återtaga egendomen. Beloppet
uppskattas vid tvist genom
avträ-dessyn. Samma rätt har
arrenda-torns dödsbo även vid kortare
arrendetid, såvida ej stipulerats, att
arrendet upphör vid frånfället. —
Om ägaren i kontraktet utfäst viss
nybyggnad och ej fullgör
åtagandet, får arrendatorn själv bygga
och debitera ägaren kostnaden
enligt uppskattning vid syn eller
också uppsäga arrendet för så vitt
bristen ej är obetydlig. Minskning
av legan erhålles för tid, då bristen
förelåg. Samma regel gäller för
återuppförande av nerbrunnen eller
eljest utan arrendatorns vållande
förstörd byggnad. Reparation
däremot åligger arrendatorn, men vid
eldskada skall ägaren lämna skälig
ersättning. Bygger arrendatorn
eljest något, blir det antingen hans
eget överloppshus eller kan det
insynas i stället för äldre byggnad
(om det anses lämpligt för sin
uppgift) och i så fall får han
tillgodoräkna sig den eventuella
minskningen i husrötan. Överloppshus
liksom plantering av fruktträd o. d.
skall vid avträdet hembjudas
jordägaren till inlösen eventuellt efter
skiljedom angående värdet, och vill
denne ej lösa, får huset respektive
anläggningen bortföras, men
material från gården betalas och
marken återställas. Vid kontrakt fr.
o. m. år 1944 blir ägaren skyldig
att vidtaga sådan om- eller
nybyggnad av arbetarbostad på
gården, som kräves enligt
hälsovårdsstadgan, och denna skyldighet
jäm-ställes med utfästelse av bygge. —
Före senaste lagändring fick
arrendatorn — utom för avhjälpt
husröta — i regel ej ersättning för
nedlagda kostnader på gårdens
förbättring. Undantag voro
täckdikning, nyodling och elektrisk
anläggning. Om han täckdikat med
tegelrör enligt plan, godkänd av
jordägaren eller uppgjord av
statens lantbruksingenjör eller
hushållningssällskapets jordbrukskonsulent, fick han genast kostnaden
för rören samt vid avträdet
arbetskostnaden, dock minskad med dels
1/15 för varje års användning utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
