Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artificiell torkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Artificiell torkning
Schematisk bild av grästorkanläggning
med roterande torktrumma. 1
Hackelse-maskin, 2 Inmatningsapparat, 3
Roterande torktrumma, 4 Säckning av torrt
material, 5 Eldstad för ved eller kol, 6
Gaskanal till trumma, 7 Kontrolltermometrar,
8 Cyklon för rening av rökgaserna.
med vedeldningspannor för
uppvärmning av torkluften. För
bort-torkning av ca 5 % vatten från
100 dt spannmål åtgår ca 1 m3
kastved.
Skötas varmlufttorkarna på rätt
sätt kan torkning ske utan risk
för att spannmålen skall skadas
i något avseende.
Varmlufttorkar ha fått stor
användning för torkning av
skörde-tröskad eller direkttröskad
spannmål. För spannmålstorkning
användes också kall-lufttorkar.
Kall-luft-torken är byggd i stort sett som
varmlufttorken, men har betydligt
större dimensioner. Vid torkning
med kall luft måste luftens
relativa fuktighet vara tämligen låg,
om torkning skall kunna ske med
framgång. Vid hög relativ
luftfuktighet, t. ex. vid regnväder, kan
torkning med kalluft inte ske. För
att kall-lufttorkarna även skola
kunna användas vid regnig
väderlek förses de numera med en
värmekälla, vanligen elektriska
värmeelement. — Grästorkar. För
torkning av grönfoder,
rotfrukts-blast o. dyl. mycket fuktigt
material användas grästorkar, vilka
vanligen arbeta med torkgaser
med höga och medelhöga
temperaturer (högtemperaturtorkar
arbeta med heta rökgaser, 500 °-—
1.000° C). Gaserna föras in i
torken tillsammans med
torkgodset, som skurits till hackelse.
Torkgodsets höga vattenhalt skyddar
detta mot förkolning i de heta
gaserna (färskt gräs håller ca 80 %
vatten). Vattnet i torkgodset
förångas hastigt, då detta passerar
genom torken och torkgasernas
temperatur sjunker snabbt. De
vanligen använda grästorkarna äro
trumtorkar och pneumatiska torkar
samt kombinationer mellan dessa.
Trumtorken består av
plåttrummor, vilka byggas i två eller tre
steg. I första trumman användes
heta rökgaser för torkningen och i
andra och tredje användes med
luft utspädda torkgaser av lägre
temperatur (medeltemperaturtork).
Trummorna rotera, varvid
torkgodset ständigt hålles i rörelse och
omspolas av torkgaserna- Fläktar
ombesörja transport av torkgaser
och torkgods. — Pneumatiska
torkar bestå av en rörslinga eller en
torkkammare av konisk form, i
vilken heta rökgaser tillsammans
med torkgodset införes. Med fläkt
transporteras gaser och torkgods
genom torken, varvid vattnet i det
fuktiga torkgodset förångas. En
cyklon avskiljer torkgaserna från
torkgodset, som därefter matas in
i en roterande torktrumma för
färdigtorkning. Pneumatiska torkar,
som sakna torktrumma, ha en
anordning, som avskiljer och återfår
ofullständigt torkat material för
omtorkning. Torkanläggningarna
ha murade eldstäder vanligen för
ved-, kol- eller kokseldning. -—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
