Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artkorsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artkorsning
83
Artkorsning: Kärvar av vete (a), råg (c) och rågvete (b).
Ax av råg (A), vete (D) och två olika rågvetetyper (B och C).
ningsförmåga har t. ex. ej kunnat
konstateras hos bastarden mellan
blåluzern (Medicago sativa) och
gulluzern (M. falcata). Däremot är
så fallet med korsningen vete X råg
hos vilken endast de honliga
könsorganen äro funktionsdugliga,
medan hanorganen, pollenet, är
sterilt. Arthybriderna kunna i vissa
avseenden utgöra mellanformer
mellan föräldrarna. Ej sällan är
avkomman efter en artkorsning
kraftigare och i något eller några
avseenden bättre än stamarterna.
Sålunda erbjuder mulan och
mulåsnan under vissa betingelser en
del praktiska fördelar framför
föräldraarterna. Den förra är en
korsning med åsna som moder och
häst som fader. Någon gång kan
dock avkomman bli svagare än
båda de i korsningen ingående
arterna. I de fall arthybriderna
lämna avkomma, uppvisar vanligen
denna en mycket kraftig variation.
Fall av helt konstanta arthybrider
förekomma dock, t- ex, korsningen
mellan fjärilarterna Pygaera
cur-tulaXP. anachoreta (Federley),
den bekanta trädgårdsväxten
Pri-mula kewensis (ur P. floribundaX
P. verticillata) osv.
Artkorsningarna äro för utvecklingsläran av stort
intresse. Vissa nu förekommande
orter måste antagas ha uppkommit
genom korsning. Detta torde
exem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
