Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdikningsanslag, Statens - Avdikningslånefond, Statens - Avdunstning - Avelscentrum - Avelsdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avdikningslånefond — Avelsdjur 91
lantbruksstyrelsen. Då anslag till
ett avdikningsföretag sökes, skall
ansökan vara åtföljd av ett förslag
till arbetet. Detta förslag skall vara
upprättat vid syneförrättning.
Vanligen utlämnas ej något bidrag
om ej den uppskattade nyttan
(båtnaden) väntas bli minst lika
stor som kostnaderna för
företaget. Bidragets storlek överstiger
aldrig hälften av den godkända
kostnaden för arbetet. I kostnaden
får man räkna in kostnaderna för
arbetets planläggning, men ej för
täckdikning osv. I samma mån som
värdet av båtnaden överstiger
kostnaden skall bidragets storlek
minskas. (Se vidare Statens
låne-och bidragsverksamhet, inre
rationalisering.)
Avdikningslånefond, Statens. För
samma ändamål som nämnes i
artikeln Avdikningsanslag, Statens,
härovan kunna statliga lån
erhållas. Se vidare Statens låne- och
bidragsverksamhet, inre
rationalisering.
Avdunstning. Då en vätska övergår i
gasform från ytan, kallas det
avdunstning i motsats till kokning,
då övergång sker från vätskans
inre. Vattenavdunstningen i naturen
är icke blott en förutsättning för
allt liv utan även för vattnets
kretslopp i naturen (se Vatten).
— Vattenavdunstning sker från
marken, snön, vattnet, växterna
och djuren och dess intensitet är
beroende av temperaturen, relativ
fuktighet och vind. Är luften helt
mättad med vattenånga upphör
av-dunstningen. — Vindens hastighet
har stor betydelse, då den
befordrar utbytet av fuktig luft mot
torrare vid den yta där
avdunstning-en sker. Jämför torkningstid för
tvättkläder i biåsväder med hög,
klar luft, mot i lugnt, fuktigt
väder. — Växterna avdunsta vatten
genom de små öppningarna på
bla
dens undersida (klyvöppningar). ■—
Avdunstning från marken kan
under vissa tider bli för stor och
därför söker man på våren genom
olika åtgärder bevara fuktigheten
(”vårmusten”) i jorden (se
Vårbruk). KIK-
Avelscentrum. För att säkra
tillgången på goda nötkreatur till avel
infördes i början av 1900-talet
begreppet avelscentrum. Med
understöd av statsmedel höllos s. k.
avelscentertävlingar. Tävlingarna
pågingo i två år. Under denna tid
kontrollerades de tävlande
besättningarna genom en särskild nämnd.
De bästa besättningarna utvaldes
och tillerkändes värdigheten att
vara avelscentrum under en tid av
fyra år. Numera finnas inga
avels-centra. De sista besättningarna,
som buro denna benämning,
fun-nos inom den kulliga rasen. Rbg.
Avelsdjur. Ett avelsdjur skall ha
goda bruksegenskaper, god
nedärv-ningssäkerhet och normal
fortplantningsförmåga. Nedsatt
fruktsamhet ger duret i sig självt ett
lägre värde och kan också tänkas
gå i arv till avkomman. Då urvalet
av avelsdjur är av mycket stor
ekonomisk betydelse bör man
anlita alla tillgängliga vägar för att
värdesätta djuret. Man bedömer
härvid djuret självt, dess antavla
(se Släkttavla), släktingarna i
sidled och avkomman. Av dessa
bedömningsgrunder är avkomman
den utan gensägelse värdefullaste.
Naturligt nog kan den dock endast
anlitas vid bedömning av tämligen
gamla djur. Vid bedömningen av
djuret självt tager man hänsyn till
exteriör, prestationer och
avelsdug-lighet. En god exteriör vittnar om
att djuret utvecklats normalt och
att det är vid god hälsa.
Prestationerna kontrolleras vid
kapplöpningar och arbetsprov för
hästar-Beträffande nötkreatur, får, höns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
