Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avelsfrågor - Avelsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsförening
93
ytterst på djurkroppens funktioner. För sitt dagliga arbete behöver kanske
inte lantmannen äga ingående kännedom om alla dessa. Det är dock
tydligt att uppkommande svårigheter lättare kunna bemästras och att nya
forskningsresultat och råd som spridas bland jordbrukarna bli lättare att
förstå för den som känner hur djurkroppen är byggd och hur den arbetar.
Följande artiklar skildra hur djurens könsorgan äro byggda och verka:
Könsorgan, Könshormon, Omilation, Ovariotomi, Betäckning, Omlöpning,
Fosterutveckling. Utan viss kännedom om hur egenskaperna gå i arv från
föräldrar till avkomma kan jordbrukarna icke tänka sig att göra
nämnvärda framsteg i sin husdjursavel. I artikeln Ärftlighetslära lämnas en
redogörelse för nedärvningens huvudregler. Då ordnad husdjursskötsel
bedrives på en gård håller man sig som regel till en enda ras av varje
djurslag. Begreppet ras förklaras närmare i en artikel kallad Ras. I
artikeln Avelsmetoder diskuteras husdjursavelns praktiska tillämpning av
ärftlighetslärans regler. All kunskap om såväl ärftlighetslärans som
avels-metodernas teori skulle dock vara till ganska liten nytta för djurägaren
såvida han icke också hade en någorlunda säker uppfattning om djurens
inneboende ärftliga egenskaper. Till grund för hans kännedom ligger en
bedömning av djurens kroppsbyggnad samt den avkastning som djuren
själva, deras föräldrar osv. lämnat. I artikeln Exteriörlära redogöres i
korthet för ändamålet med bedömningen av djurens yttre. Artikeln
Avkastning skontroll talar om hur avkastningen mätes. I de släkttavlor (se
d. o.) som redogöra för ett djurs släktingar i olika riktningar och led
böra också släktingarnas avkastning finnas antecknad. Artikeln Avelsdjur
behandlar de regler efter vilka dessa släkttavlor m. m. böra utnyttjas vid
urvalet av avelsdjur. För att god fruktsamhet skall uppnås i
djurbesättningarna fordras att skötaren ger väl akt på hondjuren och för dem till
parning i rätt tid. Dessa spörsmål behandlas i artikeln Brunst medan
artikeln Dräktighetsundersökning redogör för metoderna att fastställa
huruvida betäckningen verkligen medfört dräktighet. I artikeln Artificiell
insemination redogöres för tillvägagångssättet vid den metod som syftar
till att på konstlad väg föra över sädesvätskan från han- till hondjur
och därvid fördela den vid varje språng erhållna vätskan på ett
flertal hondjur. I slutet av sista bandet finnes en tabell med vars hjälp man
med kännedom om betäckningsdagen ytterst bekvämt kan fastställa den
sannolika dagen för fölning, kalvning, grisning, lammning och valpning.
— Olika orsaker till ofruktsamhet behandlas i artikeln Ofruktsamhet. Det
normala förloppet vid fostrets framfödande och de vanligaste
förvecklingarna som bruka inträffa i samband därmed beskrives i artikeln
Förlossning. Vid ordnat avelsarbete fordras att djuren väl kunna särskiljas. Det
blir då ofta nödvändigt att på ett eller annat sätt noggrant beskriva eller
märka djuren. Hur detta går till skildras i artiklarna Signalement, Färg
och tecken, Åldersbestämning, Mätning och Märkning.
Avelsförening. För befrämjande av
de olika husdjursslagens och
hus-djursrasernas avel ha i Sverige
bildats ett flertal riksomfattande
föreningar. Den varmblodiga
häst-aveln har sålunda sin förening, ar-
dennerhästen och den nordsvenska
hästen var sin förening. Inom
nöt-kreatursskötseln finnas särskilda
föreningar för låglands- och
SRB-samt för den kulliga rasen.
Riksorganisationerna för de mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
