- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
102

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avrinningskoefficient - Avräkningsbok - Avrösningsjord - Avskrivning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

Avräkningsbok — Avskrivning

meter- Avrinningskoefficienten är
beroende av flera omständigheter
såsom årlig nederbördsmängd,
temperaturförhållanden, jordens
ge-nomsläpplighet m. m. F. O—n.

Avräkningsbok. I bokföringen
användes, då kreditaffärerna ha större
omfattning, en särskild
avräkningsbok eller reskontra.
Avräkningsbo-ken innehåller konton för alla de
personer, med vilka man vill
kontrollera sina mellanhavanden.
Uppgifterna till avräkningsboken
hämtas från kassaboken och
memorialen (se Bokföring). Rbg.

Avrösningsjord kallas sådan jord,
som ej är odlad och som ej anses
odlingsvärd. Dess motsats kallas
inrösningsjord.

Avskrivning. I en riktigt upplagd
bokföring måste man taga hänsyn
till att värdet på inventarier och
byggnader m. m. avtager med åren.
Detta sker genom att man vid
bokslutet gör avskrivningar på de
värderade föremålen. De avskrivna
beloppen påföras de grenar av
driften, som använt sig av föremålen
ifråga. Avskrivningen medför
sålunda att driftskostnaderna ökas.
— Avskrivning kan också behöva
göras på grund av eldsvåda eller
därför att en person hos vilken man
har fordringar gör konkurs osv.
Sådana avskrivningar böra ej
bokföras som driftskostnad utan avfö-

ras direkt på kapitalkontot. — Det
belopp som årligen bör avskrivas
på t. ex- ett tröskverk får man
fram genom att taga skillnaden
mellan inköpsvärdet och
skrotvärdet samt dividera denna med
det antal år, som man förmodar
att tröskverket skall kunna
användas. Givetvis är det mycket svårt
att på förhand bedöma huru många
år ett föremål skall kunna
användas. Beträffande byggnader växlar
varaktigheten mycket starkt
alltefter konstruktion och materiel.
Följande medeltal kunna gälla vid
gott underhåll: Boningshus 75—
150 år, nötkreaturs- och häststallar
35—70, svinstallar 20—40, logar
och magasin 50—100 år. —
Varaktigheten hos en täckdikning beror
på hur omsorgsfullt den är utförd
och på jordens benägenhet att
slamma igen ledningarna. I 20—50
år anses en väl utförd täckdikning
böra stå sig. Hos maskiner och
redskap bestämmes varaktigheten av
fabrikatets kvalitet, av skötseln
samt i hög grad av
användningstiden per år. En maskin minskar i
värde även när den inte användes.
Varaktigheten i år ändras därför
icke i samma grad som
användningstiden per år. För vissa
maskiner kan man räkna följande
varaktighet i år vid olika
användningstid.

Avskrivningstid i år

då maskinen årligen användes i
30 timmar 60 timmar 100 timmar
Radsåningsmaskin, slåttermaskin, hästsjälvbindare 28 år 20 år 15 år
Traktordragen hästsjälvbindare 18 år 12 år 10 år
Traktors jälvbindare — 17 år 13 år
Skördetröska -—- 15 år 12 år
100 timmar 300 timmar 500 timmar
Tröskverk, halmpress, halmfläkt 32 år 23 år 17 år
400 timmar 800 timmar 1200 timmar
Traktor (Fordson) 16 år 11 år 8 år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free