- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
169

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betesskötsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Betesskötsel

169

efter avbetningarna på för- och
högsommaren. Det är ekonomiskt
att kvävegödsla rikligt på en
mindre del av arealen än att fördela
samma mängd på en större areal.
Vid riklig kvävegödsling måste
tillses att tillgången på fosfor och
kalium icke kommer i efterhand (jfr
Gödslingens ekonomi). En riklig
kvävegödsling uppdelad på flera
givor har en tydlig förmåga att
jämna ut tillgången på bete så att
den eljest vanliga bristen efter
midsommar blir mindre
framträdande. Kvävegödsling på våren
påskyndar växtligheten så att
betesdjuren kunna släppas några dagar
till en vecka tidigare än eljest.
Förutom med olika
konstgödselmedel tillföres kväve med fördel
genom urin och gödselvatten. Dessa
innehålla även rikligt med kali.
Urinen och gödselvattnet böra om
möjligt spridas då gräset är
fuktigt och luften vattenmättad, helst
vid regn. Stallgödsel användes
också med fördel på bete och helst då
på hel fålla enär avbetningen eljest
blir ojämn. Vanligen sprides
stallgödseln på betesmarkerna under
hösten eller förvintern. Noggrann
spridning av stallgödsel (10—15
ton pr ha) under högsommaren —
vanligt i de s. k. betesländerna —
kan göra god nytta för betet.
Gödseln skall vid sådan
sommarspridning alltid-vara väl komposterad.
Spridningen göres helst i fuktigt
väder efter att vallmattan .avbetats
och måste ske synnerligen väl
(exempelvis med klotharven
”in-gnidas” i grässvålen). lakttages
icke dessa regler kan betet bli
osmakligt för djuren. På särskilt
hårt avbetade partier kan en
stallgödsling göra dubbel nytta
därigenom att djuren till följd av
”sämre smaklighet” hos gräset på dessa
ställen till en tid undvika att beta
där. Under denna tid kan en över-

Fig. 17 a. Alstubbe före årsskottens
avlägsnande.

Fig. 17 b. ... och efter.

ansträngd växtlighet få tillfälle att
hämta sig. Skottslåttern
på kultiverad naturmark har till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free