Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindsle - Bindväv - Binjurar - Binnikemask - Binäringsämnen - Biodlareföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bindväv — Biodlareföreningar
185
Grabnerbindsle.
fäst i golvet 10 cm från
foderbordet och i ett rör eller en regel över
djuren. På denna lodräta kedja
löper en annan, kortare kedja
(eller en klave) på två ringar. När
djuret är bundet har det halsen
instucken i öglan mellan kedjorna.
Användes klave kan djuret
lösgöras utan att kedjan frigöres från
fästet över djuren. Halsramarna av
järnrör bilda en avlång ögla om
djurets hals. Ramen är både upptill
och nedtill rörligt fäst med en kort
kedja. Vid asketraebindslet har
djuret en kedja om halsen. Kedjan
är med en kort länk fästad vid en
vid ögla, som sluter om var sitt
lodräta järnrör. När djuret höjer
och sänker halsen, följer den
lodräta stången obehindrat med. Rbg.
Halsram.
Bindväv är den form av
stödjevävnad, som bildar inpacknings- eller
sammanbindningsmaterial för
kroppens vävnader och organ. Liksom
i brosk och ben (se dessa ord) ha
cellerna i bindväven bildat rikligt
med mellansubstans, varför
cellerna ligga långt från varandra-
Mel-lansubstansen utgör den
övervägande delen och kallas därför
grundsubstans. Dhl.
Binjurar, två livsviktiga, mycket små
körtlar med inre sekretion, dvs. de
lämna sitt inkret direkt till
blodet (se Endokrina körtlar).
Binjurarna ligga i samma fettkapsel
som njurarna. På en binjure kan
särskiljas bark och märg. Från
barken bildas hormonet cortin, som
är livsviktigt och torde ha inverkan
på ämnesomsättningen. Märgen
producerar adrenalin (se d. o.). Dhl.
Binnikemask, se Inälvsparasiter.
Binäringsämnen, ord för spårämnen
och mikroelement (se d. o. samt
Växtnäringsämnen).
Biodlareföreningar. För den moderna
biskötselns utveckling har
biodlarnas föreningsrörelse spelat stor
roll. Vår första större
biodlareförening, Sveriges allmänna
biodlareförening, bildades år 1897- Denna
förening och den år 1911 bildade
Svenska Biodlareföreningen
upp-gingo år 1919 i en gemensam
riksorganisation, Sveriges
biodlares riksförbund (S. B.
R.). Detta förbund, som vid
årsskiftet 1947/48 omfattade omkring
31 000 medlemmar, är organiserat
i 26 länsförbund, vilkas
verksamhetsområden sammanfaller med
resp, hushållningssällskaps.
Länsförbunden äro i sin tur
organiserade i lokalavdelningar, vilkas antal
vid ovannämnda tidpunkt uppgick
till ca 750. Riksförbundet, som har
till ändamål att verka för
biodlingens befrämjande, söker nå detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
