Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladmögel - Bladrullsjuka - Bladstickling - Bladställning - Bladvass - Bladväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bladrullsjuka — Bladväxter
209
dessas klyvöppningar frambryta
som ett mögel svampens oftast rikt
förgrenade bärare av
föröknings-kroppar, vilka antingen inom sig
bilda svärmsporer (se d. o.) eller
direkt utväxa till en svamptråd
(mycel). Inuti bladen bildas efter
befruktning tjockväggiga
”äggsporer (övervintringsorgan). Flera
viktiga växtsjukdomar förorsakas
av bladmögelarter, t. ex.
potatis-bladmögel, betmögel, lökmögel,
klövermögel, spenatmögel. Th. Lfs.
Bladrullsjuka, virussjukdom, (se
Virussjukdomar) hos potatis,
kännetecknas av inrullade, styva, nästan
broskartade, ofta starkt
uppåtrik-tade blad. Plantan hämmas i
växten, får gulblek färg, ofta med
dragning åt rött, och bildar få och
små knölar. Sjukdomen går genom
sättpotatisen i arv till avkomman
och sprides under växttiden genom
vissa bladlöss till andra plantor.
Den bekämpas genom användande
av virusfritt utsäde samt tidig,
upprepad bortrensning av smittade
Potatis, t. v. frisk och t. h. bladrullsjuk
planta.
plantor ur odling från vilken
sättpotatis skall tagas. Denna bör
hållas avskild från annan potatis.
Vissa platser, särskilt i Norrland,
lämpa sig väl för uppdragning av
virusfritt utsäde- Th. Lfs.
Bladstickling, se Förökning.
Bladställning. Bladen anläggas alltid
i en bestämd, lagbunden ordning
på stammen. Den del av stammen
från vilken bladen utgå kallas led.
Vinkeln mellan bladet och stammen
kallas bladveck. Bladen sägas sitta
strödda, om det finns ett blad vid
varje led (ex. åkersenap), motsatta
om det finns två (ex. vitplister)
och kransställda om det finns tre
eller flera (ex. vitsippa). Följa
lederna mycket tätt på varandra,
trängas bladen ihop till en rosett
(ex. maskros). D.L.
Bladvass, rörvass, (Phragmites
com-munis) är vårt största gräs.
Bladvassen förekommer synnerligen
allmänt vid långgrunda stränder i
sötvatten och i Östersjön. Den har
lång krypande rotstock, grova och
hårda strån, breda blad och stor
brun vippa. På gammal sjöbotten
kan den vara ett mycket besvärligt
ogräs. — Tidigare har vassen
allmänt skördats till foder. Tages den
tidigt ger den ett tämligen bra
foder. Till en foderenhet räknas i
medeltal 2,8 kg vass med 120 gram
smältbar äggvita. Under andra
världskriget användes ej blott
grönskördad vass utan också
vintervass som foder. Den senare har
ett överraskande högt fodervärde
och påminner om höstsädeshalm.
Normalt har vassen sin största
användning vid tillverkningen av
re-veteringsmattor och mattor till
drivbänksfönster- Rbg.
Bladväxter äro oftast ettåriga
prydnadsväxter, som odlas för sina
vackra blads skull, t. ex. majs,
hampa, sommarcypress, underträd
m. fl. E. O.
14 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
