Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomsterodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Blomsterodling
veras i drivbänk samt utplanteras
i juni—juli.
Zinnia, (Zinnia elegans) ettårig,
härstammar från Mexico och är en
gammal, välkänd prydnadsplanta.
Under senaste åren har den blivit
ytterligare populär sedan ett stort
antal nya förbättrade sorter med
stora dubbla blommor i praktfulla
färger kommit i odling. Främst
bland dessa må nämnas de särskilt
till snitt utomordentligt vackra
dahliablommande namnsorterna
Crimson Monarch, karminröd, Old
Rose, laxrosa, Exquisite, ljusrosa
med mörkrosa mitt och Golden
State, orangegul. Dessa äro mindre
rikt förgrenade och därför ej så
lämpliga till rabatter och grupper.
Bättre för detta ändamål äro de i
frökataloger, under namnet
”vanlig zinnia” förekommande
sorterna, som bli omkring 50 cm höga
och ha ett mera buskigt växtsätt.
I södra Sverige kan zinniafröet
med ganska gott resultat sås på
såbädd, men i allmänhet är
för-kultivering i drivbänk att
föredraga. Plantorna äro mycket
frost-ömma och få ej utplanteras förrän
risk för nattfrost upphört.
Plant-avstånd 25—30 cm.
P E R E N N A
BLOMSTERVÄXTER äro, som namnet
antyder, fleråriga (perenn =
flerårig). Då man i alldaglig
bemärkelse talar om dessa, åsyftas
främst de hos oss härdiga fleråriga
örterna samt några s. k.
halvbuskar med nedtill förvedade skott
men i övrigt med örtartad
karaktär. — Genom ett ständigt tillskott
av nya arter från så gott som hela
världen samt genom korsningar
och urval har antalet sorter under
de senaste årtiondena ökats
avsevärt. Till skillnad mot
sommarblommorna, som i allmänhet kräva
en varm och solig växtplats,
finnas inom denna grupp växter med
vitt skilda anspråk på sol, ljus,
värme, jordmån och fuktighet. Med
hänsyn till användningssättet
kunna de uppdelas i stenpartiväxter,
rabattväxter, snittblommor,
solitärväxter och växter för dammar och
bäckar. Denna uppdelning är
emellertid ganska schematisk, då
samma växt är användbar både
som rabatt- och stenpartiväxt samt
även som snittblomma. —
Stenpartiväxter är det gemensamma
namnet på en grupp oftast låga,
mattbildande och krypande örter. De
kunna uthärda torka och föredraga
en solig och varm växtplats. Deras
plats i trädgården är förutom i
sten- och bergpartier även i
sten-rabatter i och på kallmurar, intill
trappor o. dyl. — Rabattväxter
fordra en god, djup och näringsrik
jord. Det stora flertalet är
solälskare och når bästa utveckling på
en lugn och varm plats. Som
namnet anger användas de till rabatter.
Flertalet växter inom denna grupp
är också förträffliga snittblommor.
Förutom ett dekorativt utseende
skall snittblomman som avskuren
vara hållbar, ha styva stjälkar
samt inte skräpa ned genom att
blomblad och ståndarknappar lätt
falla av. — Solitärväxter är
benämningen på en grupp höga växter
med ståtligt och dekorativt
växtsätt. De placeras ensamma eller i
grupper om 3—4 st. i gräsmattor,
vid trappor och ingångar eller i
rabatter tillsammans med lägre
växter. I väl gödslad och
näringsrik jord kunna flertalet av dessa
nå en höjd av 1,5—2 m. — Växter
för bäckar och dammar äro dels
rena vattenväxter såsom näckrosor
och dels strandväxter, som växa i
strandkanten eller i omedelbar
närhet av denna. Inom denna grupp
finnas arter, som äro mindre nog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
