Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomsterodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Blomsterodling
Helenium, (Helenium
autum-nale) är en allmänt odlad,
höst-blommande rabatt- och snittväxt
med gula blomkorgar. Åtskilliga
mycket vackra och värdefulla
namnsorter finnas Moerheim
Beauty, 70 cm hög, har
kopparröda blomkorgar, Julisonne, 80 cm
hög har gula blomkorgar och
svartbrun mitt. — H. pumilum
magnificum, 50—60 cm hög, är den
värdefullaste för rabatter inom
detta släkte. Den blommar mycket
rikt och har rent ljusgula
blomkorgar. — H. hooperi 60—70 cm,
har frodig växt och stora guldgula
blomkorgar i juni. Värdefull.
Hornviol, (Viola cornuta) är
allmänt känd och omtyckt som
kant- och stenpartiväxt. Mest
överensstämmande med
ursprungs-arten är namnsorten Gustav
Wer-mig. Den har relativt små, violetta
blommor, som helt täcka plantorna.
Av de mera storblommiga men
något ömtåligare sorterna må
nämnas: Hansa djupblå, Ardwell Gem
gul, Maggie Mott ljusblå och W. H.
Woodgate mörkblå. V. gracilis
Lord Nelson är snarlik föregående.
Den har mörkt violettblå blommor
samt blommar tidigt, länge och
rikt.
H u n d r o v a, (Bryonia) äro
klättrande, fleråriga växter med
hjärtlika, handflikiga blad, små
gröngula blommor och små bärfrukter.
B. alba har svarta bär, tjock,
köttig och giftig rot. Den planteras
ofta vid verandor och husväggar
samt förekommer stundom
förvildad. Mindre vanlig är B. dioica,
som är snarlik föregående men
har röda bär.
Judekörs, japansk lykta,
(Phy-salis franchetti) 60 cm hög, har
obetydliga, vita blommor, som
sitta ensamma i bladvecken.
Frukterna äro röda och omslutas vid
fruktmognaden av det orangeröda,
uppblåsta blomfodret, som liknar
japanska lyktor. Judekörsen
sprider sig snabbt genom
underjordiska utlöpare och kan bli ett
besvärligt ogräs. De fruktbärande
stjälkarna torkas och användas till
prydnad.
J u l r o s, (Helleborus niger) (se
bild sid. 241) 25 cm hög, är en
vintergrön ört med rent vita
blommor på senhösten, vintern eller
tidigt på våren. Den fordrar
kraftig, lucker jord samt halvskuggigt
läge. Värdefull snittblomma.
Kattmynt a, (Nepeta mussini)
30 cm hög, har blågrå blad och
nedliggande, uppåtstigande grenar.
Vid blomningen, som varar nästan
hela sommaren, äro plantorna helt
täckta med blåvioletta blommor.
Den fordrar en näringsrik jord i
soligt till halvskuggigt läge samt
övervintrar bäst på en något torr
plats. Som nämnts i inledningen till
de perenna blomsterväxterna, få
plantorna ej skäras ned förrän på
våren. Kattmyntan är en utmärkt
biväxt och vår säkerligen bästa
infattnings- och kantväxt.
Krusmynt a, (Mentha crispa)
odlades förr allmänt för sin starka
kryddlukt. Bladen äro krusiga,
därav namnet krusmynta. Av
arter, tillhörande samma släkte, må
nämnas pepparmyntan, M. piperita,
som odlas i stor skala bl. a. i
England för framställning av
peppar-myntolja. Båda arterna förökas
genom delning.
Lavendel, (Lavandula spica)
är en gråaktig halvbuske med
starkt aromatiska blad och blå
blommor i axlika blomställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
