Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåyta - Blåälving - Bläcka - Bläcken - Bläcksvamp - Bläsand - Blödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blåälving — Blödning
269
det nedsättes dock högst väsentligt
genom missfärgningen, som ej är
tillåten på prima massaved och ej
heller på sågad vara av I och II
sort. Ehuru den blåa färgen är den
vanligaste och givit företeelsen
sitt namn är den ingalunda den
enda förekommande.
Missfärgningen går stundom i grått, brunsvart,
gråbrunt m. fl. färger och
förväxlas av den orsaken ofta med
röt-angrepp. I praktiken skiljer man
på stockblånad och ytblånad.
Stockblånaden utbildas i timmer
och annat rundvirke, som länge
lagrats på land, eller i stammar,
som dött på rot. Den utbreder sig
snabbt genom hela splintmanteln.
Ytblånaden uppträder framförallt
i brädgårdar på sågat virke under
torkning. Den går som regel
obetydligt på djupet, men är icke
förty en rätt svår skadegörare. Vid
svårare angrepp kan man — om
tillfälle därtill gives — genom
hyv-ling snygga upp virket och på så
sätt undvika eller minska hotande
förluster. — Utöver dessa två
former av blånad finnes ännu en, som
dock mindre beaktas, nämligen
stämplingsblånad. Denna angriper
rätt ofta bläckade granar som
lämnas att kvarstå över
bläck-ningsåret och kan åstadkomma
avsevärda skador särskilt på
massa-vedsgranar. O. E.
Blåälving är ett annat namn på
älv-äxing (se d. o.).
Bläcka. För att utmärka de träd, som
äro avsedda att avverkas, gör man
ett grunt inhugg i trädets stam så
att barken flås av på en yta av
ungefär en handflatas storlek, man
bläckar (bleker) trädet. Denna
bläckning kombineras ofta med
instämpling av ett märke (se
Stämpelyxa) i bläckan. Är det
stämplade virket avsett att säljas
på rot eller önskar man av annan
orsak kunna kontrollera att
en
dast stämplade träd avverkas,
bläckas och stämplas träden dels
i brösthöjd dels även under
stubb-höjd, det sistnämnda för att den
på stubben kvarsittande stämpeln
skall möjliggöra nyssnämnda
kontroll. — En bläcka utgör alltid en
angreppspunkt för blåyte- och
rötsvampar (se Blödskinn). Det är
därför förkastligt att använda
bläckning som märkning i andra
fall än där träden inom närmaste
tiden skola avverkas. Mer än 1 å 2
år kunna träden i regel ej stå utan
risk för skadegörelse. O. E.
Bläcken är ett annat namn på
vattenklöver (se d. o.).
Bläcksvamp, se Svampar.
Bläsand tillhör de egentliga änderna.
Hanen har i praktdräkt en gulvit
eller vit bläs i pannan varav
namnet.
Blödning, utträde av blod ur
blodbanorna. Man skiljer på arteriell
(pulsåderblödning), venös
(blodåderblödning) och kapillärblödning
(från hårrörskärl). Endast de två
förstnämnda ha i detta
sammanhang någon betydelse. Vid en
blödning från en pulsåder kommer det
ljusröda blodet stötvis och under
högt tryck. En blodåderblödning
karakteriseras av att blodet är
mörkrött och flyter fram i jämn
ström. Förblödningsrisken
överskattas i regel. Ett djur har
ungefär blod till 1/13 av sin kroppsvikt.
En stor häst har sålunda ungefär
50 liter blod. En mindre blödning
stillas av sig själv genom att
blodet koagulerar. Blöder det från ett
ben, kan en binda eller gummislang
dragas åt hårt över
blödningsstäl-let. Kyla, kallt vatten, is och snö
stilla en ej alltför kraftig blödning.
Vid blödningar till hålrum, ex.
näsan, kan håligheten fyllas med
bomull eller annan s. k. tamponad.
Av kemiska medel, som ha
blodstillande effekt, märkas alun, järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
