Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokföringsförening — Bokföringsbyrå - Bokföringsår - Bokhållare - Bokskog - Bokslut - Bokspinnaren - Bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokföringsår — Bolag 275
till rätta. När han lämnar gården
skall allt bokföringsarbete vara
framfört till dags datum. I regel
har man bokföringsår som börja
den 1 januari. Bokföraren
ombesörjer bokslutet, upprättar
deklarationen samt sammanställer
årligen en statistik över
driftsresultatet vid de olika gårdarna. En
bokförare anses hinna sörja för
bokföringen på 30 gårdar med
genomsnittligt 70—75 ha åker. Små
gårdar på upp till 20 ha kräva
vanligtvis ej mer än fyra besök per år.
De medelstora gårdarna på 20—50
ha reda sig i regel med ett besök
varannan månad, medan större
gårdar besökas varje månad.
Årskostnaderna för de anslutna
gårdarna i en på detta sätt i
praktiken arbetande förening har (1947)
förutom en grundavgift på 25 kr.
samt utgifter för böcker gått till
2 kr. per ha jordbruksjord (se det
ordet). Vid sina besök på gårdarna
får bokföraren fri kost. Han har
fast bostad och åker från denna
dagligen på motorcykel ut till
gårdarna. — Det är sannolikt
lämpligare att man i stället för att
debitera kostnaderna per ha debiterar
bokförarens arbetstid per timme.
På så sätt stegras
medlemmarnas intresse för att ha sina böcker
i bästa ordning vid bokförarens
besök och han behöver ej ägna så
lång tid åt varje gård. Denna
grund för betalningen fördelar
också på ett rättvisare sätt
kostnaderna på föreningens
medlemmar. Rbg.
Bokföringsår. I regel omfattar varje
bokslut 12 månader eller ett
bokföringsår. Detta behöver dock ej
löpa jämsides med kalenderåret.
Inom lantbruksbokföringen är det
vanligt att bokföringsåret löper
från 1 juli ena året till 30 juni året
därpå, se Bokföring.
Bokhållare, se Förvaltningspersonal.
Bokskog, se Skogstyper.
Bokslut, se Bokföring.
Bokspinnaren, en fjäril, uppträdande
som skadegörare i skog. Honan,
som mäter upp till 60 mm mellan
vingspetsarna, är gulaktigt vit,
framvingarna äro ljust brunaktiga
med två vågiga tvärstrimmor.
Hanen är mindre (vingbredd 35
—45 mm) och har mörkare
framvingar. Larverna äro gula, gröna
eller rödaktiga med kraftiga
hår-borstar på ryggsidan och en
röd-aktig hårpensel på kroppens
bakspets. Mellan hårborstarna är
huden svart. Som fullvuxen når
larven en längd av 40 mm.
Äggen läggs på försommaren på
barken. Larverna gnaga i bladkanten
oregelbundna hål, ofta bita de av
bladen, så att stora bladdelar falla
ned till marken. På hösten krypa
larverna ned på marken, där de
övervintra som puppor i en kokong.
Massförökningar av bokspinnaren
äro relativt sällsynta och
förekomma endast i södra delarna av
landet. Vid större härjningar kunna
omfattande arealer bokskog helt
avlövas. Träden överleva
angreppet och få först nästa år nya blad.
Förluster genom tillväxtminskning
och utebliven ollonskörd kunna
emellertid vara kännbara. Vid mera
svårartade härjningar kan
flygbe-pudring med DDT tillrådas. W. B.
Bolag. Som bolag betecknas en
frivillig sammanslutning för
ekonomiska ändamål. Bolag kunna vara av
tre typer: enkelt bolag,
handelsbolag och aktiebolag. I de två första
formerna ligger huvudvikten vid
att bolagsmännen personligen
slutit sig samman. I aktiebolag är det
kapitalet som är sammanskjutet.
— Enligt lagen av den 28 juni 1895
menas med handelsbolag en
sammanslutning, där två eller flera
personer förenats för att under
gemensamt firmanamn idka handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
