Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botanisk analys - Botten - Bottengräs - Bottenmorän - Bouppteckning - Boutredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
Botten — Boutredning
i ett växtbestånd eller i ett
hö-parti och företages bl. a. i
samband med försök eller som ledning
för bedömning av en vallskörds
fodervärde. I vissa fall nöjer man
sig med att bestämma endast hur
stor del baljväxter och gräsarter
var för sig utgöra, i andra
bestämmes alla ingående växter.
Botanisk analys är lättast att utföra i
uttagna prover av grönt ännu
levande material, svårare i hö. Den
mängd av varje växt som erhålles
vid sorteringen väges, helst i
torkat tillstånd, och då viktsiffrorna
omräknas i procent erhålles en bild
av mängdförhållandet mellan olika
växter eller växtslag. Som en
snabbform kan
ståndortsanteck-ningen betecknas och har stor
användning i försöksverksamheten.
Därvid söker man enligt olika
system uppskatta
mängdförhållandena i växande bestånd ute på
fältet. — Som botanisk analys till
skillnad från kemisk betecknas
även sådan undersökning av malet
eller eljest sönderdelat
växtmate-rial, vilken anger
mängdförhållanden av produkter, t. ex. i
oljekaks-blandningar. B. W—n.
Botten kallas det jordlager, som
ligger närmast under alven. Man
talar om sand- och lerbotten, hård
och lös botten. Även om
växtröt-terna sällan nå ned till bottnen, är
dess fysikaliska beskaffenhet, dess
vattenhalt och genomsläpplighet
av betydelse för ytjordens
beskaffenhet och växternas trevnad.
KIK.
Bottengräs eller låggräs kallas vissa,
vanligen fleråriga gräsarter med
ofta talrika bladrosetter och stor
benägenhet att bilda sluten matta.
Hit höra de egentliga betesgräsen
såsom ängsgröe, venarter och
röd-svingel m. fl. Motsatsen är
höggräs, de egentliga slåttergräsen,
ex. timotej. B. W—n.
Bottenmorän, se Lösa avlagringar och
Jordarter.
Bouppteckning. Efter dödsfall skall
en förteckning göras upp över den
avlidnes tillgångar och skulder.
Detta sker vid bouppteckning, som
skall hållas senast tre månader
efter dödsfallet och göras av två
ojäviga personer, utsedda av
efterlevande make och arvingarna. I
vissa fall förordnas särskild
boutredningsman. Alla arvingar
samt efterlevande make skola dock
kallas att närvara vid
bouppteckningen. Fast egendom tages upp
till taxeringsvärdet, silver till
metallvärdet, aktier och obligationer
till börsvärdet på dödsdagen och
annan lös egendom till pris som
kan väntas vid försäljning.
Protokollet, det s. k.
boupptecknings-instrumentet, skrives under av den
som svarat för att allt som hör till
boet blivit uppgivet. Denne är
ed-ligt förpliktad att ej med vetskap
eller vilja utelämna något. Övriga
delägare i boet skriva under för att
bevisa sin närvaro.
Bouppteck-ningsinstrumentet i två ex. skall
för registrering lämnas in till
domstolen inom en månad i stad och
på landet till det ting, som infaller
närmast efter en månad. Då skall
också arvskatt och
kvarlåten-skapsskatt (se d. o.) betalas. •—
Bouppteckning skall också göras
vid boskillnad, hemskillnad och
äktenskapsskillnad. Härvid äro
båda makarna pliktiga att lämna
erforderliga uppgifter. Vid
bouppteckning i samband med konkurs
lämnas uppgifterna av den som
försatts i konkurs. Formulär 8 i
slutet av sista bandet ger exempel
på hur en bouppteckningshandling
kan ställas upp. Rbg.
Boutredning. Innan de olika delägarna
i ett dödsbo kunna få ut sina
andelar måste boet utredas. Under
boutredningen skall fastställas vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
