Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandgata - Brandgul lilja - Brandskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brandgul lilja — Brandskydd
289
Upphuggning av brandgata.
(Foto Sol)
som riset sprides på eldsidan av
brandgatan. Vid en häftig låg
löpbrand bör bältets bredd ökas till
8—10 meter. Höga löpbränder och
toppbränder fordra ännu större
bredder — 1 till 1% gång
trädhöjden — och det blir då i regel
nödvändigt att även hugga ned de i
gatan stående träden. Dessa fällas
in mot elden och kvistas upp så att
ett omkring 15 meter brett bälte
blir rensat från kvist och grenar.
Om det är möjligt, kan bältet
ytterligare breddas genom att man
bränner av ett område på eldsidan
och eventuellt även genom
tändande av moteld (se d. o.). Vid
tillgång till vatten bör brandgatans
läsida överstrilas. Vid alla häftiga
bränder böra vakter placeras ut
ett stycke in på läsidan för att
upptäcka och släcka
gnistantänd-ningar. — Har man god tillgång
till vatten kan en djup och bred
vattenbegjutning ersätta
brandgatan, då det gäller löpbränder. Detta
sätt är t. o. m. att föredraga om
man disponerar lämplig spruta.
Även skum kan med fördel
användas åtminstone vid låga
löpbrän
der, där metodens arbets- och
vat-tenbesparande egenskaper kommer
till sin fulla rätt. Direkt
vatten-besprutning av eldhärden fordrar
mycket stora resurser för att
lyckas och kan därför i regel icke
förekomma. — En brandgata lägges
om möjligt i direkt anslutning till
naturliga hinder såsom sjöar,
vägar och dylikt. Den skall bilda
sned vinkel med eldriktningen.
O. E.
Brandgul lilja, se Lilja under
Blomsterodling, Perenna blomsterväxter.
Brandskydd. Under de senare åren
har det av
brandförsäkringsan-stalterna i Sverige utbetalats 12 å
15 millioner kronor årligen för
eldsvådor i lantgårdar. Detta utgör
omkring 25 % av samtliga
utbetalade brandskadeersättningar. —
Den största brandfaran ligger i de
större lantgårdarnas
ekonomibyggnader, som på grund av den
alltmer stegrade bristen på
arbetskraft inom lantbruket undan för
undan måste förses med mekaniska
hjälpmedel av olika slag. De flesta
lantgårdarna ha
ekonomibyggnaderna helt eller delvis av trä.
Vanligen är ladugård och loge i
samma byggnad. Uppe på ladugården
ligger en hög skulle, där ofta hela
höskörden och vissa tider en hel
del halm lagras. I regel är logen
en direkt fortsättning av
ladugården. För att möjliggöra rationell
drift har man i regel försett
ekonomibyggnaden med hiss, varjämte
man särskilt å de större
lantgårdarna oftast varit tvingad att
ordna transporterna så, att traktorer
eller lastbilar införas i logen. I
denna sker vanligen även
tröskningen. För rationell drift fordras
dessutom
uppvärmningsanordning-ar för varmvatten, svinmat o. d.
Spannmålstorkar bliva även allt
vanligare å de större lantgårdarna.
Denna allmänna anordning av
19 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
