Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bristsjukdomar - Bro - Brodd - Broddmask - Brokbladighet - Brollgrop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bro — Brollgrop
301
ande gröda men då genom att
bespruta grödan med en mycket
utspädd vattenlösning av detta salt.
-— Hjärtröta brukar uppträda hos
betor särskilt under varma och
torra somrar. Sjukdomen yttrar
sig på så sätt, att de yngsta
bladen i bladrosetten svartna och dö.
Dessutom uppstår torröta i roten.
Hjärtröta förorsakas av att
jordens innehåll av bor ej är
tillräckligt eller att det är otillgängligt
för växterna. Sjukdomen bekämpas
genom tillförsel av 5—20 kg borax
pr hektar. Helst utströs denna
före sådden och kan väl inblandas
i superfosfat, kalisalt eller
salpeter. — Marmorering hos kålrötter
beror också på borbrist och botas
på samma sätt som hjärtröta (se
även Borbrist). — Inom vissa
delar av vårt land uppträder ibland
gulspetssjuka (blindhavre,
slökorn) hos stråsäd och vallgräs.
Utmärkande för sjukdomen är att
särskilt den översta delen av
bladen gulnar och vissnar.
Gulspetssjuka förorsakas av brist på
koppar och botas genom tillförsel av
25—50 kg kopparsulfat pr
hektar. För låg halt av koppar i
betesgräs och i höet från våra vallar
kan förorsaka vissa bristsjukdomar
hos nötkreaturen, såsom sleksot
eller skrävelsjuka (se även
Kopparbrist.) — Koboltbrist hos det
hemodlade fodret har på sista
tiden konstaterats i Norge och
förorsakat kalvdöd och låg
mjölkavkastning (se även Koboltbrist).
Enligt undersökningar i Australien
kan växternas innehåll av kobolt
ökas genom gödsling med
kobolt-salter. Hos betesgräs har sålunda
uppnåtts normal kobolthalt genom
tillförsel av 5 kg koboltacetat pr
ha. — De flesta jordar
innehålla tillräckligt med spårämnen
och därför ha bristsjukdomarna
ingen större utbredning. Även om
vissa mängder spårämnen årligen
bortföras med grödorna,
återbördas dock en stor del av desamma
till marken med stallgödseln.
Denna innehåller pr 20 ton
genomsnittligt ca -1.000 gr mangan, 100
gr koppar och 70 gr bor. Urinen
innehåller ungefär lika mycket bor,
men endast 16 gr mangan och 5 gr
koppar pr 20 ton. Jfr.
Mikroelement. (Se färgplanscher vid
artikeln Växtsjukdomar i band IV.)
Lu.
Bro över diken och vattendrag skall
enligt gällande vattenlag
konstrueras så att torrläggning till 1,2
meters djup av ovanför liggande
åker och äng ej förhindras (se
Vattenrätt.)
Brodd, se Vinterskärpning.
Broddmask, se Jordflyn.
Brokbladighet kallas det förhållandet,
att bladen icke äro ensartat gröna
utan brokiga av ljusare och
mörkare grönt, av grönt och gult,
grönt och vitt eller andra
färgsammansättningar. Brokbladighet
kan än ha karaktär av ett mer
eller mindre regelbundet mönster,
än uppträda som en obestämd
fläckighet, slumpvis fördelad över
bladytan. Brokbladighet
uppkommer icke sällan ”av sig självt”
genom plötsliga s. k.
skottmutatio-ner, förändringar av de ärftliga
anlagen, varvid enstaka skott på
f. ö. normalt gröna växter bli
brokiga. Tas sticklingar av dessa
skott, erhållas växter med
alltigenom brokiga blad. Så har skett
med många av de brokbladiga
prydnadsväxter, som hållas i
kultur. I andra fall är brokbladighet
en sjuklig företeelse, orsakad av
exempelvis köldpåverkan,
insektsangrepp eller virusinfektioner,
beträffande de senare se
Virussjukdomar. D. L.
Brollgrop, brunstgrop, brölgrop,
uppsparkas av älgtjuren under
brunst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
