Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunsbo lanthushållsskola - Brunsenap - Brunst - Brunsten - Brunstgrop - Brunven - Brunört - Brutna groddar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
Brunsenap — Brutna groddar
Brunsbo lanthushållsskola.
årskurser med början i maj och
november (se Lanthushållsskola).
Brunsenap, se Senap,
Brunst, könsdrift, är permanent för
handjuren, medan den för
hondjuren är periodisk. Brunsten
framkallas genom hormonverkan. Stoet
blir, sedan det blivit könsmoget,
brunstigt på våren eller
försommaren. Brunsten återkommer då, om
befruktning ej inträder, med
ungefär 3 veckors mellanrum. Efter
föl-ning brukar brunst inställa sig på
9:e dagen. Brunstens längd är 3—
9 dagar. Enligt nyare åsikter bör
stoet betäckas på 3:e och, om
brunsten kvarstår, även på 5:e
dagen. Kor och suggor bli brunstiga
året runt med ungefär 3 veckors
mellanrum om ej dräktighet inträtt.
Brunsten varar hos kor 12—36
timmar, hos suggor 1—3 dagar.
Hos tackor uppträder brunst som
året, höst och vår. Hos hund varar
1—3 dygn. Hund och katt bli
brunstiga vanligen 2 gånger om
året, höst och vår. Hos hund varar
brunsten 3 veckor och ibland
längre tid. — Yttre brunsttecken äro
oro, blodöverfyllnad i könsorganen,
slemflytning från skidan, urinen
kastas oftare än normalt. Ston bli
kittliga, gnägga, se sig om, och
blotta gång på gång den i nedre
blygdvinkeln liggande kittlaren.
Brunstiga kor rårna, äta sämre och
gå ned i mjölkmängd. På bete
skilja sig brunstiga djur från hjorden,
följa tjuren eller rida på varandra.
Den långa brunsten hos hunden
kan delas i tre perioder. Första
veckan svälla de yttre
könsorganen, andra veckan karakteriseras
genom flytningar ur skidan och
först tredje veckan tar tiken emot
hanhunden. Dhl.
Brunsten, mangansuperoxid, MnOä,
vanligt manganmineral, bildar
svartbruna till stålgrå, mjuka,
kristallina massor. Har teknisk
betydelse som oxidationsmedel. F.
Brunstgrop, se Brollgrop samt Jakt,
villebrådsarter.
Brunven (Agrostis canina) är ett
över hela landet allmänt gräs med
nästan borstlika, grågröna
skottblad och stor, rikblommig vippa
med borstförsedda, oftast rödbruna
småax. Den förekommer såväl på
fuktängar som på berg och är
särskilt i norra Sverige en för de
mindre bördiga markerna värdefull
foderväxt. D. L.
Brunört, brunell (Prunélla vulgaris)
är en till de läppblomstriga
växterna (Labiatae) hörande, flerårig, 10
—30 cm hög ört med först
nedlig-gande, sedan upprätt stjälk,
skaf-tade, äggrunda blad och blåvioletta
blommor i axlika samlingar.
Brunörten förekommer allmänt på
åkrar, vallar, betesmarker och
gräsmattor i hela landet. Den hör som
ogräs ej till de svårare men tar
stor plats och ger fodret osmak.
D. L.
Brutna groddar förekomma
huvudsakligast hos vallbaljväxter. De
förorsakas av hårdhänt behandling
av fröet vid tröskning eller
nötning, särskilt om fröet är torrt och
sprött, då sprickor i detsamma lätt
uppkomma. Då dylika frön ej ge
upphov till livsdugliga plantor, äro
de värdelösa. Undvikas genom
nedsättning av maskinernas hastighet
och ökat avstånd mellan fasta och
rörliga maskindelar. G. N. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
