Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränntorv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränntorv
311
Bränntorv. Med bränntorv förstår
man till bränsleändamål användbar
torv. Det är således egentligen
endast råvaran, som med rätta borde
benämnas bränntorv, men i vanligt
språkbruk har det överförts till att
beteckna den färdiga produkten, så
att med bränntorv vanligen menas
av torv genom torkning framställt
bränsle i styckeform. Som
bränntorv räknar man emellertid numera
även pulverformiga torvprodukter,
såsom frästorv o. a., se nedan. En
för tillverkning av fullgott bränsle
lämplig råtorv bör äga följande
yttre redan på fältet iakttagbara
kännetecken. Den bör, nyss
upptagen, bilda en i luften fort
mörknande, såplik massa, som för det
här avsedda ändamålet är bättre,
ju mera de döda växtresterna
sönderdelats genom humifiering, eller
med andra ord ju mer mogen
tor-ven är. För framställning av
bränntorv i styckeform bör
humifie-ringsgraden, bestämd enligt von
Posts humifieringsskala, ej
understiga H7. Gäller det torv, som
efter uppgrävningen bearbetas
genom ältning e. d. är det tillräckligt
om efter hopblandning av
torvla-ger med olika humifieringsgrad,
blandningens humifiering uppnår
denna siffra. Torven bör vara lätt
formbar, men dock elastisk samt
vid kramning i handen rinna lätt
och i sammanhängande strängar
mellan fingrarna, fäster envist
fast vid händer och verktyg och
färgar huden brun. Om vatten
avrinner vid kramningen, skall det
vara brunaktigt, icke klart och
färglöst. En verkligt god
bränn-torvråvara avger emellertid intet
fritt vatten vid kramning, utan
vatten och torvmassa avgå
blandade till en gröt eller tjock välling.
För stycketorvtillverkning lämplig
torv bör dessutom innehålla en viss
mängd fibrer eller rottrådar för
att i torkat skick få tillräckligt
god sammanhållning. Halten av
tuvdunsfibrer (F), rottrådar (R)
och ved (V) samt mineralkorn (M)
angives med 4-gradiga skalor:
Fo, Ro, Vo, Mo: frånvaro av fibrer,
rottrådar, ved, resp,
mineralkorn.
Fi, Ri, V1( Mi: obetydlig förekomst
av fibrer, rottrådar,
ved, resp,
mineralkorn.
F2, R2, V2, M2: riklig förekomst av
fibrer, rottrådar,
ved, resp,
mineralkorn.
F3, R3, V3, M3: torvens
huvudmassa utgöres av
fibrer, rottrådar, ved,
resp, mineralkorn.
Torrt bör ett bränntorvstycke
kännas tungt, klinga något vid slag,
vid brytning vara segt samt vid
gnidning med något hårt föremål
lämna ett glänsande ”streck”.
Färgen bör vara svart eller mörkbrun.
På dessa fordringar är man dock
nödsakad att pruta något, särskilt
i trakter, där väl humifierade
torv-arter äro svåra att påträffa.
Gäller det stora tillverkningar är det
svårt att påträffa tillräcklig
råvara, som fyller alla dessa krav.
Samtliga de metoder av praktisk
betydelse, som f. n. tillämpas för
stycketorvsframställning, ha det
gemensamt, att de bygga på
lufttorkning. — Bränntorv tillverkas
antingen för hand med lämpliga
redskap, sticktorv eller skärtorv
samt älttorv, eller också med
tillhjälp av någon torvmaskin med
tillhörande mekaniska
anordningar, maskintorv (se nedan). Det
enklaste förfarandet vid
bränn-torvtillverkning är att råtorven i
den fasta stickbanken i mossen
uppskäres eller uppstickes
(sticktorv) i tegelstensformade bitar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
