Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brännvinsbränning - Brännässla - Bränsle - Brässen - Brödbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
Brännässla — Brödbaggen
kolsyra. Efter avslutad
jäsning-sker den egentliga bränningen
(destillationen), varvid den bildade
alkoholen övergår till förlaget. För
att erhålla en tillräckligt ren
alkohol användes därvid kolonn, dvs.
en mellan kokaren och kylaren
befintlig anordning bestående av ett
flertal perforerade bottnar.
Återstoden efter avdestilleringen av
alkoholen kallas drank och
användes som kreatursfoder.
Brännvinsbränning av säd eller majs är i
princip likartad. Vid framställning
av alkohol ur sockerbetor eller
sulfitlut liksom av melass kan
förjäsning ske direkt genom tillsats av
jäst utan föregående mäskning,
dock måste härvid tillses att riktig
surhetsgrad förefinnes. F.
Brännässla, se Nässla.
Bränsle, sammanfattande benämning
på sådana brännbara ämnen, vilka
på grund av sitt pris, värmevärde
(se nedan) och övriga egenskaper
lämpa sig för alstring av värme
eller kraft. — Förbränningen, dvs.
det brännbara ämnets förening
med luftens syre, för vilken en viss
lägsta temperatur är erforderlig
(antändningstemperatur) åtföljes
av en energiutveckling, vilken är
olika stor hos olika brännbara
ämnen och som beräknad per
viktsenhet av det brännbara ämnet
kallas dettas värmevärde. Den enhet,
i vilken värmevärden mätas,
betecknas kilogramkalori och är den
värmemängd som erfordras för att
uppvärma 1 kg vatten från 14,5 till
15,5° C. Kilogramkalori förkortas
vanligen kcal. Man skiljer mellan
kalorimetriskt och effektivt
värmevärde. Det är endast det effektiva
värmevärdet, vilket är lägre än det
kalorimetriska, som har praktisk
betydelse och kan användas för
jämförelse mellan olika bränslens
värmevärde. För jämförelse mellan
olika bränslen kan följande
effek
tiva värmevärden pr kg anges som
normala:
Eff. värmevärde
(kcal/kg)
Engelska stenkol ca 7.000
(ångkol)
Engelska stenkol ,, 8.000
(antracit)
l:ma svenska stenkol ca 5—6.000
Koks ca 7.000
Träkol ca 7.000
1 :ma kastved av gran,
fur och björk ca 3.200—3.400
Torr torv ca 3—4.000
Dieselolja ca 10.000
Bensin ca 10.500
Stenkolstjära ca 8—9.500
Trätjära ca 7.500—8.500
Sprit ca 6.300
Förutom av värmevärde bestämmes
ett bränsles användbarhet för ett
givet ändamål av flera andra
egenskaper såsom askans mängd och art,
bränslets volym pr viktsenhet och
dess mekaniska egenskaper, dess
verkningsgrad i den
förhandenva-rande anordningen (ugnen,
pannan), vid förbränningen eventuellt
bildade ämnen, vilka kunna
angripa apparaturen eller fodringen
liksom bränslets benägenhet att
(särskilt genom ofullständig
förbränning) avge giftiga eller
störande substanser. Då
förbrännings-egenskaperna hos olika bränslen
starkt variera bör i allmänhet
för-bränningsapparaturen (ugnen,
pannan, motorn m. m.) konstrueras
för ett visst givet bränsle. F.
Brassen, thymus, räknas till de
endo-krina körtlarna, se d. o. Brässens
funktion i kroppen är ej känd, men
den anses ha betydelse för
kalkav-lagringen i skelettet hos växande
djur. Körteln är störst hos unga
individer och tillbakabildas med
åren. Dhl.
Brödbaggen, en intill 4 mm lång,
brun trägnagare (se d. o.) vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
