Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bärgningsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bärgningsmetoder
331
stöttas med strävor från baksidan.
I stället för nedspettade störar
eller stolpar kunna A-formade
ställningar av trä användas. Dessa
ställas tvärs över hässjans
längdriktning och stänger läggas ut
mellan ställningarna. — Foder
kan i vissa fall hässjas genast
efter huggningen eller i regnvått
tillstånd. För det mesta får det
dock torka på slag några timmar
eller någon dag innan det hänges
upp på hässjorna. Helst bör det
bearbetas med hövändare genast efter
slåttern. De upphängda lagrens
tjocklek måste rättas efter fodrets
vattenhalt. Färskt och fuktigt
foder hänges upp i tunnare lager än
det som är mera torrt. En hässja
kan beräknas rymma 35—55 kg
torrt hö per meter alltefter som
fodret hängts upp i fuktigt eller
mera torrt tillstånd. —
Beträffande valet mellan stånghässja och
trådhässja kan sägas att
arbetsåt-gången är ungefär lika vid båda.
Särskilt i skogrika trakter lär dock
materialkostnaden bli lägre för
stånghässjan. Vid höhässjning har
det varit regel att man arbetat i
lag om vanligen 5 personer. En
man har satt upp störarna, en har
med släpräfsa kört fram gräset till
hässjan, två ha hängt på gräset och
en har spänt upp linorna samt i
mån av tid hjälpt till med
påhäng-ningen.
Väl planlagd hässjning sparar
mycket arbete.
Svenska
lantarbetsgivareförening-ens arbetsstudieavdelning har fört
fram en alldeles ny metod som
visat sig kunna spara ungefär en
tredjedel åv den enligt den gamla
metoden erforderliga arbetstiden
per ton hö. Arbetsgivare- och
arbetareorganisationerna ha också
kommit överens om att lägga den
nya metoden till grund för ett
avtal om allmänt ackord (se
Arbetsmängder) för höhässjningsarbetet.
Hässjning enligt den nya metoden,
som på grund av dess beskaffenhet
kallas en-mans-metoden, se fig. 4
på sid. 330, går till på följande
sätt. Sedan slåttern avslutats
läg-ges gräset med släpräfsa ihop i
tjocka strängar, som gå tvärs över
hela fältet. Varje arbetare får
sedan sin sträng och ombesörjer
ensam allt arbete med hässjorna där.
Se fig. 4. Den som skall släpa ihop
gräset kan lämpligen också köra ut
stören Avståndet mellan
störupplaget och hässjorna bör ej överstiga
100 m. Hässjarna hämta störarna
vid upplaget, sätta ned störarna,
sköta dragningen av lina och hänga
upp gräset som de själva hämta
från strängen. Hässjan består
vanligtvis av fem störar med en
strävstör i varje ände. Ackordsavtalet
gäller 6 m långa, 2,0—2,1 m höga
och omkring 1 m breda lin- eller
trådhässjor. Betalningen per hässja
skulle vid 1947 års löner för
3-varvs-hässja motsvara 60 % av
timlönen till vanlig lantarbetare.
För 4-varvs-hässjor skulle
motsvarande vara 68 %. Den som släpar
ihop gräset brukar för sitt arbete
erhålla en betalning som per
timme motsvarar hässjarnas
genomsnittliga timförtjänst. — En i vårt
land tämligen sällan använd
anordning för hötorkning är den s. k.
klöverpyramiden. Se fig. 5 d och e
på sid. 332. En dylik pyramid
brukar bestå av tre i toppen
sammanfogade 2,2—2,5 m långa
stänger, som resas upp som en
pyramid. Omkring 60 cm från
marken fästas ringar i dessa stänger.
Genom ringarna trädas tre vågräta
stänger som bilda en krans runt
pyramiden. De bilda underlag för
höet som från kransen lägges upp
så att hela ställningen blir dold.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
