Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bärgningsmetoder - Bärlina - Bärrand - Bärväxternas skadedjur - Bäver - Böjprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
Bärlina — Böjprov
Krakning av fodersäd får i regel
gå till på annat sätt. Då fodersäden
oftast är mera svårtorkad är det
lämpligt att använda liten krake
med endast 4—8 fotkärvar. Dessa
kunna behöva stödjas genom att
man slår ett band om axändarna.
Härigenom hållas de fast intill
stören. Fodersäden är ofta så kort på
halmen att det ej går att placera
hattkärvarna på det förut
beskrivna sättet. Dessa få i stället
placeras korsvis eller rakt över
varandra så att rotända kommer över
axända och tvärtom. Vanligt är att
helt slopa fotkärvarna och i
stället låta takkärvarna bäras upp av
en spik eller tvärslå fästad
omkring ^2 meter från marken eller
av en järntråd eller lina spänd
mellan krakarna. — Även i
tämligen fuktigt klimat är det numera
möjligt att tröska säden utan
torkning på fältet. Antingen hugges
säden härvid med självbindare och
köres direkt till tröskverket eller
också verkställes skörden med
skördetröska (se d. o.). I bägge
fallen torkas kärnan efteråt på
artificiell väg. Metoden att direkt
efter huggningen köra säden till
stationärt tröskverk är mycket
arbetsbesparande men också
ganska riskfylld. Besparingen av
mänskligt arbete jämfört med
vanlig fälttorkning kan uppskattas till
ungefär 30 proc. För att tröskning
direkt efter huggningen skall vara
möjlig måste säden vara hårt
mogen. Redan härigenom uppstår en
viss risk för drösning vid den
ovarsamma behandlingen i bindaren
samt vid lastningen ute på fältet.
Skulle dåligt väder inträffa just
då man tänkt sig företaga skörden
och huggningen därigenom blir
försenad kommer mognaden att gå
alltför långt. Mycket allvarliga
drösningsförluster bli härvid
oundvikliga. — Skördetröskning kan
uppskattas spara 50 å 70 proc, av
det mänskliga arbetet jämfört med
vanlig bindarskörd med
fälttorkning. Som en mycket betydande
fördel med skördetröskningen
kommer härtill att risken för
drösningsförluster i samband med
bärgningen är mycket liten. I
samma ögonblick som sädesstrået
hugges av faller det på tröskans
ele-vatorduk och därmed föres axet
samt de kärnor som skakas loss
raka vägen in i tröskverket.
Beträffande åtgången av arbete vid
hässjning och uppsättning av säd
till torkning, se Arbetsmängder.
Rbg.
Bärlina, se Bjälklag.
Bärrand, se Hov.
Bärväxternas skadedjur, se Bladlöss,
Borrflugor, Gallkvalster,
Glas-vingefjärilar, Hallonblomviveln,
Hallonängrar, Krusbärsstekeln,
Mott, Mätare, Sköldlöss,
Spinn-kvalster, Trådmaskar,
Trädgårds-stinkflyet och Vecklare.
Bäver, gnagare, en gång utrotad i
Sverigp, men ånyo med framgång
inplanterad. Dess levnadsvanor äro
ytterst intressanta att studera,
dess boplatser (bäverhyddor)
synnerligen konstrika. Ehuru svår
skadegörare på skog är den helt
fridlyst i landet. Har ett mycket
värdefullt skinn. Se även
Pälsdjurs-avel. Lü.
Böjprov, en sammanbojning av
extremitetleder för att av den därav
inträdda reaktionen kunna lokalisera
hältutlösande processer. Genom
sammanböjning av en led erhålles
vid reaktion ej endast upplysning
om tillståndet i denna led utan
även i leden omgiven band- och
senapparat. Efter ett böjprov på en
halt häst brukar som regel hältan
öka, åtminstone under de första
stegen. Några böjprov ha hos häst
fått speciella namn, såsom spatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
