Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner - Elektriska säkerhetsföreskrifter - Elektriska taxor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
Elektriska säkerhetsföreskrifter — Elektriska taxor
slaget utnyttjas endast något mer
än halva spänningen. I andra läget
inkopplas full spänning. Kopplaren
skall, om den nu anses önskvärd,
vara av synnerligen kraftigt
utförande med kontaktlägena i
olje-låda. Nackdelen med direktstart är
ju att remmar och arbetsmaskiner
icke fara så väl av ”ryckarna”. Om
det visar sig nödvändigt och om
så låter sig göra kan t. ex.
slir-kopplingar eller undantagsvis
noll-skivor (se Nollskiva) sättas in.
Trefas asynkronmotorns
rota-tionsriktning ändras om man låter
två av de tre tilledningstamparna
byta plats. Motorerna äro byggda
efter de särskilda påfrestningar
de kunna bliva utsatta för på
uppställningsplatserna. Så t. ex. kunna
sköljtätt skyddade motorer under
kortare tid tåla vattenspolning och
regn utan att taga skada, de
hel-kapslade kunna uppställas i
ständigt fuktiga rum etc. Inom
lantbruket får i de brandfarliga
lokalerna icke förekomma motorer
med öppna släpringar. En för
lantbruksförhållanden f. n. lämplig
motortyp är den s. k. manteTkylda
motorn med dubbeUindad rotor.
Den mantelkylda motorn har en
inbyggd fläkt som blåser kalluft
mellan statorn och det yttre
höljet. Det är fördelaktigt om
förreg-ling finnes på motoruttaget,
dvs. på den till den fasta
lågspän-ningsledningen anslutna
hylsan-ordning i vilken motorns rörliga
sladd stickes in för
strömuttag-ning. Förreglingen innebär att en
strömbrytare finnes som gör att
sladdproppen varken kan stickas
in eller dragas ur utan att
strömmen först brytes. R. R—d.
Elektriska säkerhetsföreskrifter för
starkströmsanläggningar,
utfärdades av Kommerskollegium år 1939.
Föreskrifterna som i första hand
äro avsedda för installatörer och
driftpersonal gälla till vissa delar
även allmänheten och de enskilda
konsumenterna. Icke ens det
enklaste slag av arbeten på
elanläggning får utföras av annan än
behörig installatör. Så t. ex. får
anslutning medelst hänganordning av
ledningarna till en 380 volts
ved-kapsmotor till ett luftledningsnät
icke göras av en icke behörig
person. Däremot får byte av en trasig
säkring för en belysningsgrupp
e. d. göras av vem som helst, men
viktigt är att säkringen är på rätt
ampèretal (märkström) och under
inga omständigheter ”hemlagad”.
Vidare angives i föreskrifterna att
ägare av elanläggning är skyldig
hålla sin anläggning i gott skick
och att tillse att eventuella brister
snarast avhjälpas. R. R—d.
Elektriska taxor. De grunder efter
vilka de enskilda konsumenterna
betalat sin förbrukning av
elektrisk energi ha tidigare varit
ganska växlande. Den s. k.
Elkraftutredningen (Statens offentliga
utredningar 1947:4) har emellertid
framlagt förslag till ett
förenhet-ligande. Detta förslag torde också
komma att genomföras. Enligt
utredningen skola fasta och rörliga
avgifter erläggas. De fasta
avgifterna beräknas pr tariffenhet =
t. e. För bostadslägenhet skall
räknas 1 t. e. för varje bostadsrum
och varje kök, vartill kommer 1
t. e. i grundavgift. För jordbruk
tillkommer 0,5 t. e. för varje
hektar odlad jord. De två första
hektaren äro dock tariffria.
Avgifterna bestå av: 1) en årlig
abonnentavgift om 5 kr. för 1-fas
och 10 kr. för 3-fas ström. Dylik
abonnentavgift betalas av varje
förbrukare som köper strömmen
direkt från kraftleverantören. 2)
en årlig fast avgift — grundavgift
— vars storlek beror på antalet
tariffenheter (t. e.) som fastställts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
