Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epitelvävnad - Epizooti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
Epitelvävnad — Epizooti
Epitelvävnad är den vävnad, som
bekläder kroppens alla yttre och inre
ytor. Cellerna äro förenade med
varandra genom en ringa mängd
av dem själva avsöndrad
mellan-substans. Med hänsyn till cellernas
form särskiljer man två slag av
epitelvävnad: skiv- och
cylinder-epitel. Cellerna kunna ligga
antingen i ett eller flera lager ovanpå
varandra. I förra fallet kallar man
A en enkel, B en sammansatt rörformig
körtel. De mörkare cellerna äro
avsöndrande.
Skiktat skivepitel från hornhinnan.
na avsöndrande celler, som i regel
genom sitt utseende skilja sig från
de övriga epitelcellerna, kallas
körtelceller. De ligga ofta strödda i
epitelvävnaden, t. ex. i
tarmkanalens epitel, i vilket man här och där
bland de vanliga cellerna finner
mera avrundade och ljusa celler.
I dessa avsöndras slem, som tid
efter annan uttömmes, varefter
det enkelt och i senare skiktat
skiv-eller cylinderepitel. På den fria
ytan av epitelcellerna utvecklas i
många fall flimmerhår (som ha en
piskande rörelseförmåga). Bära
flertalet av de vid ytan liggande
cellerna dylika, kallas epitelet
flim-merepitel. Epitelets betydelse är i
första hand att bilda skydd för de
underliggande vävnaderna och or-
B
A en enkel, B en sammansatt druvformig
körtel.
Enkelt cylinderepitel.
ganen, men även i andra
hänseenden spelar denna vävnad en viktig
roll. Epitelcellerna äga nämligen
mycket ofta förmågan att avsöndra
ämnen, som antingen komma till
användning i kroppen, sekret, eller
såsom obrukbara eller skadliga
avskiljas från kroppen, exkret. Såda-
nytt bildas. Sådana celler kallas
slemceller. Ibland är epitelets
avsöndrande verksamhet bunden vid
ett visst område, där körtelcellerna
ligga synnerligen rikt hopade.
Detta område buktar sig ofta ner i
omgivande vävnad (bindväv) till
rör- eller druvformiga bildningar.
Sådana epiteliala bildningar kallas
körtlar. Hos en körtel skiljer man
på den avsöndrande delen och
ut-försgången eller -gångarna. Dhl.
Epizooti. Ett utbrott av en smittsam
sjukdom hos djur, vilken sprider
sig vitt och brett omkring (t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
