Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
Fiske
Fig. 6. Grafisk, något schematiserad framställning av temperaturen (heldragna kurvor)
och syrgashalten (streckade kurvor) under sommaren i olika sjöar, a. Liten, grund,
öppet liggande slättsjö, b. Liten, grund skogssjö, omgiven av torvmossar, c. Stor,
djup skogs- och bergsjö.
formig allt igenom, och under
vintern blir den lägre i de övre och
högre i de undre vattenlagren. En
temperaturfördelning av nu nämnd
typ är utmärkande även för många
mindre och ej alltför grunda
sjöar. Särskilt i små tjärnar med
tvära tuv- eller gungflystränder
finner man ofta en särdeles
kraftigt utbildad temperaturskiktning.
I mycket grunda och öppet
liggande sjöar (3—4 m djup) saknas
oftast språngskikt, och
temperaturen sjunker under sommaren
endast långsamt mot bottnen. Även
här kommer en vinterperiod med
kallare vatten i ytan. Av största
betydelse för fiskarna är tillgången
på syrgas, som tillföres vattnet
från atmosfären och genom
växternas assimilation. Samtidigt
förbrukas syrgas vid djurens och
växternas andning, och genom
sön-derdelning av bortdöende
organismer. Normalt har vatten vid — 15°
temperatur en syrgasmängd av
omkring 7 cm3 eller 2,5 mgr
syrgas per liter. Syrgashalten växlar
i olika sjöar. I mindre
slättsjöar och i smärre skogstjärnar
med markerat språngskikt är
syrgashalten under sommaren hög
ovan språngskiktet, men i de
undre vattenlagren nedgår den och
närmare bottnen saknas i många
fall helt syrgas. Detta beror dels
på sönderdelning i de undre
vattenlagren av organisk substans i
form av bortdöende organismer
eller tillförda humusämnen, dels
på från omgivande torvmossar
tillströmmande syrgasfritt vatten.
Under vintern kan i grunda sjöar
med ringa vattenvolym, när is
ligger och hindrar ny tillförsel från
luften, syrgasen helt förbrukas. I
större och djupare sjöar brukar
syrgashalten vara hög även i de
undre vattenlagren. Av betydelse
för fisken är vattnets surhetsgrad.
Det bästa vattnet har en alkalisk
reaktion, uttryckt genom pH
stör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
