Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
Fiske
fiskar över grov sten och
grusbotten, sik och gös ute på fritt vatten
och gädda bland
vattenvegetationen. Vid alla utplanteringar bör
råd inhämtas från någon
fiskeri-tjänsteman. En fiskplantering är
nämligen inte alltid till nytta. Den
kan också vara helt onyttig eller
till skada t. ex. om ynglet endast
blir mat för i sjön riklig småfisk
(abborre) eller om en
konkurrerande fiskart insättes eller om allt
för många yngel utplanteras så att
inte födan räcker till. All
fiskodling måste därför bedrivas med
största urskiljning. Numer går man
mycket över till utplantering av
större fiskungar i stället för av
yngel. Dessa uppfödas då i dammar
eller bassänger, i senare fallet med
utfodring. Även i dessa fall bör
fiskeritjänsteman lämna
anvisningar. Här kan emellertid en
markägare ofta med låga
kostnader göra i ordning dammen och
hjälpa till att framskaffa ett
värdefullt utplanteringsmaterial. I
södra Sverige göras också ofta
dammar för uppfödning av karp
och sutare för att antingen ha i
det egna hushållet eller för
försäljning. Sådana dammar böra
emellanåt gödslas för att höja
närings-produktionen, i stort sett efter
samma principer som gälla för
åkergödsling, överföring till nya
vatten av exempelvis laxöring och
sik från småväxta bestånd är, som
förut nämnts, en lämplig
fiskodlingsåtgärd. — Människans ingrepp
i vattendragen. Fiskevårdsåtgärder
spela en stor roll för
kompensation av de skadliga ingrepp i
fiskbeståndet och fiskavkastningen
som ofta orsakas genom kulturens
och industriens ingrepp i
vattendragen. Kraftverksdammbyggna-der sätta ett absolut stopp för
vandringsfiskens framkomst, i
första hand lax och ål, som härigenom
i många fall bli helt avskurna från
sina lekplatser eller
tillväxtområden. Ovanför kraftverksdammen
uppstår ett större
lugnvattenområde, nedanför blir ofta en större
eller mindre sträcka av den gamla
flodfåran nästan torrlagd, medan
vattnet genom långa sidokanaler
ledes fram till eller från
turbinerna. I båda fallen bli de naturliga
lek- och uppehållsplatserna för
laxfiskar försämrade eller förstörda.
I turbinerna kan fisken skadas
eller dödas, ehuru risken härför inte
är så stor i de moderna turbinerna.
För att säkerställa
vattentillförseln genomföras vattenregleringar.
Vid kraftverken blir det mest fråga
om s. k. dygns- och
veckoreglering-ar med åtföljande uppdämning och
innehållande av vattnet. Vid
sjöregleringarna gäller det att
kvar-hålla vårens och försommarens
högvatten för att användas under den
vattenfattiga eftervintern. Vid
sänkningen under vintern kommer
lätt den höstlekande fiskens rom på
det torra, när vattenståndet under
vårvintern sjunker. — Vid
sjösänkningar för torrläggning av
mark blir arealen minskad och
därmed också sjöns fiskavkastning.
Vidare bli ofta lekplatserna
förstörda, särskilt för vårlekande
fisk, om vattenvegetationen
kommer på det torra. Också
kräftbe-ståndet påverkas ofta menligt. En
stor olägenhet är att om sjön från
början är grund, breder snart
strandvegetationen så ut sig över
sjöns öppnare delar, så att själva
fisket kan bli ganska försvårat
och delar av vattnet bli olämpliga
för vissa fiskarter. I många fall
medför virkes flottning en skador
å fiskbeståndet. I älvarna uppstå
i bakedor högar av barkavfall med
svampar och bakterier, som är
farliga för den lax- och sikrom, som
ligger bland gruset på älvbottnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
