Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäderfäslakteri - Fjäderharv - Fjäderlöss - Fjädervagn - Fjällarv - Fjällaster - Fjällbete - Fjällbrud - Fjällgröe - Fjällnejlika - Fjällras - Fjällskivlingar - Fjällvallmo - Fjällägenhet - Fjärding - Fjärdingsman - Fjärilar - Fjärilsblomma - Fjäderfäskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
Fjäderharv — Fjäderfäskötsel
av de utslagna hönsen. Sådana
finnes i Kristianstad, Växjö, Visby,
Värnamo, Kalmar, Falkenberg,
Skara, Borås, Linköping och
Borlänge. — Före slakten få de magra
djuren ställas på 2—3 veckors
gödning. Plockningen sker med maskin
och slaktkropparna förvaras i
kyl-rum före inpackning och
försäljning. K1K.
Fjäderharv, se Harvar.
Fjäderlöss, se Hönssjukdomar.
Fjädervagn, se Åkvagnar.
Fjällarv, se Arve under
Blomsterodling, Perenna blomsterväxter.
Fjällaster, se Aster under
Blomsterodling, Perenna blomsterväxter.
Fjällbete, se under Betesskötsel.
Fjällbrud, se Bräcka under
Blomsterodling, Perenna blomsterväxter.
Fjällgröe, se Gröe.
Fjällnejlika, se Blomsterodling,
Perenna blomsterväxter.
Fjällras, se Nötkreatursraser.
Fjällskivlingar, se Svampar.
Fjällvallmo, se Vallmo.
Fjällägenhet, se Kolonisation på
nordsvenska kronomarker.
Fjärding, gammalt rymdmått. Se
tabell i slutet av sista bandet.
Fjärdingsman. Som biträde i
polis-och indrivningsärenden skall
lands
fiskalen i varje polisdistrikt på
landsbygden ha en fjärdingsman.
Denne utses för minst tre år på
kommunalstämma. Där
polisdistriktet består av flera kommuner
kan valet göras av
kommunalförbundets direktion. Landsfiskalen
skall yttra sig om den sökande före
valet. Fjärdingsmannens avlöning
betalas av polisdistriktet. Rbg.
Fjärilar, insekter med sugande
mundelar och 2 par väl utvecklade
vingar, vilka liksom kroppen äro
beklädda med ofta brokigt färgade,
lätt lossnande fjäll. Äggen äro
vanligen rundade, stundom
kägelfor-made, och ha ofta fint skulpterad
yta. Larverna ha väl utvecklat
huvud och bitande mundelar; på
mel-lankroppen ha de 3 par ledade ben
samt på bakkroppen 2—5 par
vårt-formiga bukfötter; många ha lång
och tät, ofta brokigt färgad
hårbeklädnad. Pupporna äro fria eller
inneslutna i en av larven spunnen
kokong. Inemot 2.300 svenska arter
finnas. De viktigaste grupperna äro
följande: dagfjärilar, svärmare,
spinnare, nattflyn, mätare, mott,
vecklare, träfjärilar och
malfjäri-lar (se dessa ord). O. A.
Fjärilsblomma, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Fjäderfäskötsel.
Ankan, gåsen, kalkonen och hönan bilda underlaget för det svenska
jordbrukets fjäderfäskötsel. Den utan jämförelse viktigaste rollen ur ekonomisk
synpunkt spelar hönsskötseln. Skördeåret 1947/48 beräknades värdet av dess
äggproduktion uppgå till omkring 165 miljoner kronor, medan köttets värde
kan uppskattas till ungefär 20 miljoner kronor. Ank-, gås- och
kalkonskötselns sammanlagda produktvärde torde motsvara endast omkring en
trettiondedel av värdet inom hönsskötseln.
I artiklar benämnda Ankskötsel, Gåsskötsel och Kalkonskötsel skildras
huvudreglerna för de åsyftade djurens avel, utfodring och skötsel. På samma
ställen redogöres också för olika raser. Handledning i slakt av såväl ankor
som gäss givas i artikeln Ankslakt. Vid slakt av kalkoner förfares som vid
hönsslakt.
Hönsskötseln bedrives i stort sett som binäring till det mindre jordbruket,
men därjämte finnas stora hönserier både i anslutning till jordbruk och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
