Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågelholkar - Fågelhund - Fågelkoppor - Fågelkvalster - Fågellöss - Fågelskydd - Fågelstudsare - Fågeltuberkulos - Fållindelning - Fång - Fångstbarkar - Fångstdiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
Fågelhund — Fångstdiken
april eller senast 15 maj i
nordligare trakter. — Enär holkträdens
och den närmaste omgivningens
ständigt fortgående förändringar
göra, att holkarna undan för undan
måste flyttas, är det lämpligt att
förse holkarna med ett målat
nummer eller en nummerbricka, så att
man kan hålla reda på dem i och
för rensningar och annan tillsyn.
— Mer än andra levande väsen
göra småfåglarna naturen
tilldragande och livfull för oss
människor. Lättare än de flesta varelser
ur viltfaunan kunna de också
iakttas och studeras. Och ett sådant
studium är en källa till glädje för
den iakttagande själv. — Här
förenar sig således det nyttiga med
det nöjsamma. F. Ske.
Fågelhund, se Jakt, jakthundar.
Fågelkoppor, se Hönssjukdomar.
Fågelkvalster, se Ohyra.
Fågellöss, se Löss, Ohyra och
Kvals-ter.
Fågelskydd. Enligt jaktstadgan av
den 3 juni 1938 stadgas permanent
eller tillfällig fridlysning av vissa
fåglar. Fridlysningen avser dels att
förhindra utrotning av sällsynta
eller nyttiga fågelarter och dels att
skydda jaktbara arter under den
tid de häcka. Fridlysta under hela
året äro: kornknarr, svan, grågås,
sommargylling, blåkråka,
nötkråka, härfågel, kungsfiskare, glada,
kärrhökarna, skärfläcka,
lunnefå-gel, vit och svart stork samt
rördrom. Tillåtna under hela året äro:
duvhök, sparvhök, kråka, råka,
kaja, skata, nötskrika, pilfink,
gråsparv, sothöna, skarv, gråtrut,
havstrut, sillmås, fiskmås,
skrattmås, lom och skäggdopping. För
jaktbara fåglar, såsom andfåglar,
beckasiner och hönsfåglar, finnas
särskilda bestämmelser utfärdade
(se Jakttider). Till fågelskydd i
vidsträckt bemärkelse hänföras
även sådana åtgärder, som
vidtagas för att bereda
häckningsplat-ser för nyttiga småfåglar genom
att där så kan ske, kvarlämna
busksnår, enbuskar och ihåliga
träd samt genom att uppsätta
fågelholkar (se d. o.). B. T.
Fågelstudsare, se Jakt, jaktvapen.
Fågeltuberkulos, se Hönssjukdomar.
Fållindelning, se Betesskötsel.
Fång, se Hovsjukdomar.
Fångstbarkar bruka utläggas på
hyggen, planteringar m. m. som
lockbete för skadegörare på
barr-trädsplantor, såsom snytbaggen
och svarta bastborren. Till
fångstbarkar användes slät granbark,
som avskalas från granstammar
under savningstiden. Barkarna,
som vanligen mäta 20 X 20 eller
30X30 cm, läggas i travar med
bastsidan nedåt. För att förhindra
hopskrumpning belastas
barktravarna med stenar. Barkarna
vittjas en eller två gånger dagligen,
varvid de påträffade insekterna
insamlas och dödas. Åtgärden bör
igångsättas efter snösmältningen
och avslutas tidigast vid
midsommartiden. För att spara tid och
pengar har man på senare tid
börjat använda förgiftade
fångstbarkar. Som giftämne kan användas
arseniksalter eller DDT. W. B.
Fångstdiken, vid masshärjning av t.
ex. gräsflylarver längs kanten av
härjningsområdet upptagna diken,
som hindra larvernas fortsatta
spridning. Dikenas bredd bör
liksom deras djup vara minst 1 fot,
och i deras botten grävas med 25
■—50 meters mellanrum djupare
fångstgropar. Utsidan måste vara
brant, så att larverna ej kunna ta
sig upp utan tvingas att följa
diket åt sidorna, tills de falla ned i
groparna. Här kunna de sedan
efter hand lätt hopsamlas och
dödas. O. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
