Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fårstallet - Fårstynget - Fårsvingel - Fårticka - Fäbod - Fäbroms - Fähus - Fälad - Fälg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fårstallet — Fälg
535
Rund foderhäck i fårstall.
Fårstallet. Fåren ha små anspråk på
sin bostad. Denna bör ligga torrt
och höglänt, helst i söderläge.
Fåren äro ömtåliga för fukt och drag
men tåla kyla mycket väl.
Fårstallet bör vara dragfritt men
försett med ventilationsanordningar.
Det bygges alltid i form av
djupstall, dvs. att utgödsling endast
göres en eller annan gång om året.
I mellantiden få fåren trampa
under sig gödsel och strö. Golvet
göres av stampad lera. Sockeln runt
huset göres av betong som går så
högt upp att gödseln aldrig
kommer i beröring med den egentliga
väggen, som göres av trä. Fönstren
i fårhuset behöva varken vara
många eller stora, ty djuren böra
få röra sig fritt utomhus den mesta
tiden av året. Inredningen utgöres
endast av foderhäckar och lösa
grindar som kunna flyttas efter
behag. Ett extra utrymme bör finnas
där lammen kunna få
tillskottsfo-der utan att störas av sina mödrar.
Nödvändiga utrymmen framgå av
följande sammanställning.
Golvyta pr får, lant-
ras och cheviot . . 1,5—1,75 kvm
oxforddown och
shropshire ............... 2,0 kvm
Takhöjd .............. 2,3—2,7 m
Foderhäckens längd per
får, rund häck........ ca 20 cm
rak häck ............. ca 40 cm
Rbg.
Fårstynget, se Parasitflugor.
Fårsvingel, se Svingel.
Fårticka, se Svampar.
Fäbod. I Norrland och Dalarna och
tidigare även i andra landsändar
drevs boskapen förr allmänt till
fäbodar under sommaren för att
där söka sitt bete. Jorden omkring
de egentliga gårdarna räckte ej till
för bete åt den stora kreatursstock
som man i allmänhet höll. Där
tillgång fanns på bete längre från
gårdarna inrättades därför fäbodar
som tillfälliga boplatser. Varje
gård eller by kunde ha flera
fäbodar. Djur och skötare flyttade
under sommaren fram och tillbaka
mellan dessa. På fäbodarna som
ofta ligga mycket avlägset från
bygden bereddes smör och ost av
den utvunna mjölken.
Fäbodväsendet lever alltjämt kvar. Det blir
dock allt svårare att få folk som
vill finna sig i det ensliga
fäbodlivet. Rbg.
Fäbroms, se Parasitflugor.
Fähus, det samma som ladugård, se
d. o.
Fälad. Förr kallades i Skåne en bys
gemensamma betesmark för fälad.
När man numera talar om fälad
förstås en höglänt, skoglös, ofta
mer eller mindre ljungbevuxen
betesmark.
Fälg. Luftgummiringar på bilar,
traktorer, arbetsvagnar, nyare
självbindare m. m. monteras liksom
cykelringarna på en skena, en s. k.
fälg. Man brukar skilja på två slag
av fälgar, den försänkta och den
flata. Den förra användes på mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
