Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlossningshygien - Förlossningsinfektion - Förlossningskramp - Förlossningslamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
Förlossningsinfektion — Förlossningslamhet
grunden till en kanske bestående
ofruktsamhet. — Speciellt
nötkreaturen, som stå uppbundna på sina
båsplatser under vinterhalvåret äro
mycket utsatta för komplikationer
i samband med förlossningen. Har
en ordentlig ladugårdsdesinfektion
företagits under betestiden, gå i
allmänhet förlossningarna bra
under hösten. Härtill bidrager
givetvis i stor utsträckning den ökade
motståndskraft mot sjukdomar,
som djuren förvärvat under
betesgången. På senvintern blir djurens
motståndskraft nedsatt genom
vi-taminfattigt foder och brist på sol
och motion. Vidare börja
ladugårdarna bli allt mer infekterade.
Smittan sprides genom flytningen
från angripna djur till närliggande
båsplatser och längs hela rännan.
Under sådana förhållanden blir
antalet fall av kvarbliven efterhörd
och livmoderinflammation allt
vanligare. — Andra gånger kan en ko,
fastän hon är dräktig, vara
infekterad i livmodern och i samband med
kalvning eller kastning med
fostervattnet sprida smitta (t. ex.
smittsam kastning och tuberkulos). —
En kalvande ko bör alltså isoleras
i ett helt avskilt förlossningsbas,
som är lätt att desinfektera.
Golvet bör vara av betong med avlopp
direkt ut, ej in mot någon
gödselränna eller dylikt. — Kon bör stå
kvar i förlossningsbåset tills
efter-börden avgått, och tills all flytning
upphört. Omedelbart efter det att
kon flyttats tillbaka till sin plats,
skall rengöringen och
desinfektionen företagas. Denna måste vara
ytterst noggrann, annars blir
smittrisken för nästa ko, som sättes dit,
större än om hon stått kvar i sitt
bås i ladugården (se
Ladugårds-rengöring och Smittrening). — På
mindre gårdar, där särskilt
förloss-ningsbås ej kan anordnas, måste
man låta kon kalva i ladugården.
Man bör då alltid tillse, att
båsplatsen blir väl rengjord och
desinfekterad några dagar före
kalv-ningen, samt att rikligt med halm
inlägges särskilt under kons
bakdel. Vidare böra kor med
livmoder-flytning alltid placeras invid
gödselrännans avlopp, så att varet ej
får flyta längs rännan och
infektera flera båsplatser. Under inga
förhållanden får en kalvko placeras
bredvid en ko med
livmoderflyt-ning, med klövspaltinflammation,
med öppna vargörande sår och
bölder, eller på den plats, där en dylik
stått. — En noggrant genomförd
förlossningshygien orsakar
visserligen en hel del besvär, men all
erfarenhet talar för att det i längden
absolut betalar sig. En av
huvudorsakerna till ofruktsamhet bland
våra husdjur är livmoderkatarrer.
Denna förebygges till stor del
genom god förlossningshygien. Hfld.
Förlossningsinfektion, se
Förlossningshygien, Förlossningsgasbrand
och Ofruktsamhet.
Förlossningskramp, se Eklampsi.
Förlossningslamhet även kallad
kalv-ningslamhet och mjölkfeber. Detta
sista namn dock missvisande,
eftersom sjukdomen ej medför någon
temperaturstegring. I stället
brukar temperaturen så småningom
falla under det normala.
Förlossningslamhet beror på alltför låg
kalkhalt i blodet. En ko är skapad
för att producera mjölk i lagom
mängd för en kalv. Genom ett
ensidigt avelsarbete, kombinerat med
en intensiv utfodring med
äggvite-rikt foder har hennes
mjölkproduktion drivits upp till det
mångdubbla. Redan dagarna före
förlossningen upplagras kalk i juvret,
och då mjölkproduktionen börjar,
tages för denna stora
kalkkvantiteter ur blodet. Kroppen
hin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
