Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förökning
573
Bilden visar hur en avläggare
åstadkommes.
är detta förökningssätt i fråga om
örtartade växter mycket allmänt.
Man använder där som sticklingar
icke blott årsskott utan även blad,
bladsticklingar eller endast små
delar av blad som hos Begonia rex
m. fl. Avläggning förekommer
allmänt i fråga om krusbär,
stor-fruktig hassel och ett flertal
träd-artade prydnadsväxter. Förökning
genom rotskott användes mest
i fråga om hallon, som
emellanåt också förökas genom rotbitar.
Syrener och andra trädartade
prydnadsväxter fortplantas ofta genom
rotskott. Delning förekommer mest
vid förökning av perenna växter
såsom t. ex. flerårig Phlox m. fl.
Förädling, som i främsta rummet
användes beträffande fruktträden,
men även i fråga om vissa
prydnadsväxter, sker dels genom
oku-lering, dels genom ablaktering, ett
förädlingssätt som emellertid
förekommer ytterst sällan i vårt land.
Okulering, som är det viktigaste
och i trädskolorna mest
förekom
mande förädlingssättet i fråga om
fruktträd, utföres under juli eller
augusti, då de årsskott, varav
knopparna, ”ögonen”, skola tagas,
hunnit bli vedartade. Sedan
lämpliga knoppar på de avbladade
kvistarna lösskurits insättas de nära
marken, en på varje av de för
förädling avsedda grundstammarna,
varefter förädlingsstället ombindes
med bast eller garn. En tränad
okulerare kan i fråga om
fruktvild-stammar insätta omkring 1.800
okulager om dagen. I plantskolorna
räknar man pr dag och person med
ett genomsnittstal av 900 okulager
i fråga om fruktträd. Beträffande
rosor kommer man i allmänhet icke
upp till mer än omkring 600.
Ymp-ning användes i nutidens
plantskolor huvudsakligen som ett
komplement till okuleringen åtminstone
när det gäller fruktträd. Den
utföres om våren vid
vegetationstidens början och företrädesvis på
vildstammar, där okuleringen
misslyckats. Ympkvisten placeras i
detta fall under okulagestället. Det
finns många ympningsmetoder
men av dessa torde hak- och
bark-ympning samt triangulering här i
Sverige vara de vanligast
förekommande. Hakympning användes
mest, när grundstammen är
oväsentligt grövre än ympkvisten,
barkympning huvudsakligen när
underlaget dvs. grundstammen är
betydligt grövre än ympkvisten och
sålunda nästan alltid vid
omförädling av äldre fruktträd. Ympstället
ombindes med bast eller garn och
översmetas med ympvax. —
Triangulering utföres på avskuren
stam, i vars ena sida göres ett
trekantigt, kilformigt snitt, i vilket
den kilformigt tillskurna
ympkvisten inpassas (se även
Fortplantning). G. L—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
