Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gigel - Gigg - Gikt - Giller - Ginst - Gips och gipsbruk - Gipsört - Giro - Girvuxenhet - Gisselås - Gjutjärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gigg — Gjutjärn
589
tiga och mullrika jordar är den
lämplig. Ofta innehåller
käring-gigelns frö ett stort antal hårda
frön, vilket försvårar
vallanläggningen. Fröna äro små
(tusen-kornvikt 1—1,25 g), mörkbruna,
runda och matt glänsande.
Utsä-desmängden vid rensådd bör vara
20—25 kg/ha. Käringgigeln ger
två skördar per vegetationsperiod
och en höavkastning av 25—35
dt/ha under normala betingelser.
Storgigeln (Lotus uliginosus) eller
sumpgigeln förekommer mest på
fuktiga marker. Den är mera
storvuxen än käringgigeln samt har ett
ljusare frö. Storgigeln lämnar låg
avkastning och är föga lämplig
som vallväxt. Ew. Å.
Gigg, se Åkvagnar.
Gikt hos höns, se Hönssjukdomar.
Giller, se Fångstredskap.
Ginst, svenskt namn på arterna av
släktet Genista bland baljväxterna
(familjen Leguminosae). I Sverige
förekomma 4 arter, samtliga låga
buskar eller halvbuskar med smala
blad och gula blommor. De växa
mer eller mindre sällsynt på
hedmarker och torra backar i de
sydvästra landskapen. Färgginst
(Genista tinctoria) har använts för
gulfärgning av linne och ylle;
liksom en del andra ginstarter
odlas den även som prydnadsväxt. —
Den ”vita ginsten”, som säljes i
blomsteraffärerna, tillhör ett
annat baljväxtsläkte, Cytisus, och är
alltså ingen ginst i egentlig
mening. D. L.
Gips och gipsbruk. Gips är ett
vat-tenhaltigt kalciumsulfat. Gipsbruk
torkar och hårdnar fort och ger
finare yta än kalkputs. Lämpar sig
blott för invändig puts då den ej
tål väta. — Gödsling med gips har
praktiserats sedan mitten av
1800-talet. Spörsmålet är om gipsen har
en sulfatverkan eller om det är en
indirekt kaliumeffekt uppnådd
genom kationombyte i jorden. För
svenska jordbruksförhållanden
torde gödsling med gips sakna
praktisk betydelse. G. S.
Gipsört, se Gypsophila.
Giro, se Postgiro.
Girvuxenhet, en benämning, som i
olika landsdelar synes ha helt olika
betydelse. I allmänhet torde man
därmed mena den växtvridenhet,
som ofta uppstår i de yttre lagren
hos äldre träd. Tämligen ofta
användes dock ordet i samma
betydelse som frodvuxenhet dvs. för
träd, som genom snabb tillväxt fått
löst och dåligt virke samt stora och
kvalitetsförsämrande grenar. O. E.
Gisselås. Åren 1921—1923 anlades
på myrjord nära Gisselås
järnvägsstation vid Inlandsbanan i Jämt-
Gisselås’ försöksgård.
land en försöksgård, där
framförallt frågor av betydelse för den
norrländska myrodlingen skulle
prövas. Försöksgården anlades av
Svenska mosskulturföreningen, men
övertogs år 1939 av
lantbrukshög-skolan. Den odlade arealen är 55
hektar. Växtodlingen är så gott
som helt och hållet inriktad på
foderproduktionen.
Gjutjärn, järn med hög kolhalt, som
användes för gjutning. För
framställning av gjutgods användes
huvudsakligen s. k. grått gjutjärn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
