Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grannspinnarsteklar - Granticka - Gravationsbevis - Gravensteiner - Grey Stone - Grind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600
Granspinnarsteklar — Grind
Granspinnarsteklar förekomma
nästan uteslutande i Skånes
granskogar, där de under
massföröknings-år förorsaka betydande skador. De
något över 1 cm stora, svart och
gult tecknade steklarna lägga sina
ägg på granbarr på försommaren.
De med 3 par bröstfötter försedda
larverna äta i kolonier, där varje
larv har sitt eget av spinntrådar
och barrester hopspunna rör, vilket
vanligen är fyllt med exkrementer.
Efter ca 2 månaders gnag bege de
sig till marken, där de under
markbetäckningen gräva små hålor, i
vilka de ligga 3—4 år tills de
slutligen förpuppa sig.
Granspinnar-stekelgruppen omfattar endast 2
arter, den större och den mindre
granspinnarstekeln. De båda
stekel-arterna likna varandra både i
fråga om färg och kroppsbyggnad.
Larverna däremot äro lätta att
skilja. Hos den större
granspinnarstekeln äro de grönaktiga, hos den
mindre bruna. Gnagsättet hos de
båda arterna är i stort sett
överensstämmande. Skadegörelsen är
koncentrerad till trädtoppar och
endast vid mycket kraftiga
mass-förökningar sprider den sig över
hela trädkronor. Bepudringar med
DDT mot dessa insekter ha ej
lämnat tillfredsställande resultat.
Bättre effekt torde uppnås med
Gam-mexan eller liknande gasalstrande
preparat. W. B.
Granticka är en på gran
förekommande form av en av våra
viktigaste rötsvampar. Ursprungligen
ansåg man att grantickan var en
fristående art, men har nu
konstaterat, att den endast är en form
av en svamp, som angriper de
flesta barrträd och vi återfinna
den bl. a. på tall, där under
benämningen tallticka (se d. o.). Då den
emellertid uppvisar väsentliga
olikheter hos de två trädslagen kan det
vara på sin plats att i praktiken
skilja de två formerna. Den
angriper i skador av allehanda slag.
Bläckor, körskador, toppbrott,
hackspetthål m. m. äro vanliga
inkörsportar och t. o. m. i skador
på rötterna kan den finna lämpliga
angreppspunkter. Den är
utomordentligt livskraftig och sprider sig
i regel snabbt genom hela trädet i
form av en homogen stamröta och
vandrar därifrån ofta vidare ut i
grenar och rötter. I motsats till
talltickan angriper den även
splinten. Själva fruktkroppen, tickan, är
hos granen tämligen obetydlig, men
kan ibland visa samma
iögonenfallande form och storlek som hos
tallen. Den utgör jämte sin ännu
betydelsefullare släkting, rottickan
(se d. o.) och några andra
rötsvampar ett fullgott skäl till att
icke kvarhålla gran i högre åldrar.
O. E.
Gravationsbevis är ett av
inskrivningsdomaren i den domsaga, där
fastigheten ligger, emot avgift
utfärdat intyg angående inteckningar
och avdikningslån, som belasta
(gravera) en fastighet samt
angående andra förhållanden som
kunna påverka en intecknings värde.
Sådana förhållanden äro
utmätning, expropriation, konkurs och
exekutiv auktion. Gravationsbevis
är nödvändigt för att man skall
kunna bedöma värdet av en
inteckning som önskas belånad. En
fas-tighetsköpare måste också taga del
av gravationsbeviset för att
försäkra sig om i vilken grad
fastigheten är belastad med
inteckningar, servitut och andra besvär.
Rbg.
Gravensteiner, se Äpple.
Grey Stone, se Rova.
Grind. I regel får ej grind uppsättas
över allmän väg. Länsstyrelsen
kan emellertid i särskilda fall ge
tillstånd till att grind sättes upp.
För genomgångar i stängsel om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
