Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grisning - Gristång - Grobarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
Gristång — Grobarliet
grisen framfötts. Om efterbörden
ej avlägsnas snarast, händer det,
att suggan äter upp den och kanske
fortsätter med grisarna. Om
gris-ningen skulle draga långt ut på
tiden, kan det misstänkas, att
någon gris kilat fast sig i
fostervägarna. Ger ej suggan di eller
komplikationer vid grisningen
inträffa, bör veterinär tillkallas.
Dhl.
Gristång, se Alger och Tång.
Grobarhet, som av
frökontrollanstal-terna fastställas för alla fröslag,
anger den procent av det rena
fröet, som utvecklat normala
groddar under den för
grobarhetsun-dersökningen fastställda tiden.
Denna tidsrymd är olika för olika
fröslag och utgör t. ex. för
strå-och trindsäd samt vallbaljväxter
10 dygn, för vallgräsen 10—28
dygn, beroende på vilken gräsart
det gäller, för rova 8, för kålrot 10,
för beta 12 och för trädslag 21—30
dygn. För fastställande av
grobarheten äro dessutom föreskrivna
olika slag av groningsbäddar (se
d. o.), i vissa fall groning på
gro-ningsapparat (se d. o.), samt
mörk- eller ljusgroning (se d. o.),
groningstemperaturer m. m. för de
olika växtarternas frön. Vid
plom-bering av utsädesvara skall av s. k.
hårda frön hos blåluzern alla, hos
rödklöver och luddvicker högst
hälften samt hos övriga
vallbaljväxter högst en tredjedel
medräknas såsom grobara. Friska, ej
grodda frön (se Groningsmognad)
av strå- och trindsäd,
vallbaljväxter, lupin och luddvicker räknas
vid plombering såsom grobara,
dock må härvid dylika frön av
starkare frostskadad vårstråsäd
icke medräknas. Endast fullgoda
utsädespartier kunna beräknas
bibehålla sin grobarhet vid lagring
under längre tid. Utsädeslagring
under mer än en vinter bör i regel
ej ske med andra än väl utvecklade
och mogna samt välbärgade och
från sjukdomar och parasiter fria
partier, vilkas vattenhalt i de flesta
fall nedbringats till ca 15 och
beträffande oljehaltiga fröslag till
under 10 procent. Lagring kan ske
såväl i säckar som i högar i torra,
rena och på sommaren svala
lokaler, som dels kunna vädras men
dels ock väl tillslutas för att
utestänga parasiter. Under hela
lagringstiden måste emellertid utsädet
regelbundet observeras för att man
i tid skall kunna ingripa mot
eventuella skadegörelser. Förstklassiga
utsädesvaror böra med
iakttagande av alla försiktighetsmått kunna
lagrars under nedanstående tider
utan att förlora alltför mycket av
sin grobarhet och vitalitet.
Strå -och trindsäd 1—2 år
Röd- och alsikeklöver,
humleluzern, timotej
och ängssvingel 2—3 år
Beta, kålrot, rova, vitklö-
ver, blåluzern, rajgräs,
rödsvingel och
gröe-arter 3—4 år
Vid beräknande av procenten
grodda frön skall i fråga om betor
angivas antalet groende
frögyttring-ar. På särskild begäran angives i
detta fall även antalet groddar per
kg frövara. Mängden av rent
grobart frö i ett fröprov i dess helhet
beräknas efter formeln:
, . renhetsproc X proc, grobart frö
rent grobart trö ~–––––––
IOO
Enskilda lantbrukare bruka ofta
för att få en vägledning vid
bedömningen av sina hemmaproducerade
utsädesvaror själva utföra enklare
grobarhetsprov med fuktigt
filtrer-papper eller sand som
gronings-bädd. Härvid måste de noggrant
beakta, att fröet ej får skadas
genom uttorkning eller för riklig
fuktighet under den tid provet
på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
