Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggning - Grundmur - Grundomsättning - Grundskatt - Grundvatten - Grundyta - Grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundmur — Grundämnen
607
hända att hela huset börjar åka i
sluttningen. Grundgraven måste
alltid kunna dräneras. Detta sker
genom att vattnet ledes bort
genom ett täckdike. I hus med
källare under uppföres grundmuren
av gjuten betong eller muras av
cementhålsten. I grundgravens
botten gjutes vanligen i bägge fallen
en 20—25 cm tjock bottenplatta,
som är 25—50 cm bredare än den
blivande egentliga grundmuren.
Där undergrunden utgöres av fast
berg eller väl dränerat grus,
behöver bottenplattan ej vara bredare
än grundmuren. Vid grävningen
tages grundgraven till så bred att
två strängar av tegelrör för
dränering av grunden kan läggas runt
huset. På bottenplattan gjutes den
egentliga grundmuren av betong
eller muras av cementsten. I det
senare fallet bör bottenplattan
vara armerad med rundjärn.
Sockeln, dvs. den del av
grundmuren, som höjer sig över
markytan, bör vara allra minst
35 cm hög.
För att hindra fuktighet att från
marken tränga in i grundmuren,
strykes dennas utsida två gånger
med något asfaltpreparat. Bäst är
varm oljeasfalt eller varm
asfalt-mastix. Källarväggar måste
uppföras så att frost ej förmår
tränga in. När det gäller gjutna
murar förses insidan med ett
isolerande lager av t. ex.
lättbetongplattor eller med bakmur och
fyllning. Se figuren. Murar av
cementhålsten behöva ej alltid isoleras.
På kallare orter är dock ej
hålstenens isoleringsförmåga tillräcklig
utan åtminstone murens övre del
måste isoleras efter samma linjer
som skildrats i samband med
gjutna grundmurar. — I hus utan
källare kan bottenplattan och en stor
del av grundmuren ersättas av en
kallmur av natursten. På denna
gjutes sockeln. Om källare ej
finnes skall det finnas gluggar i
murarna så att utrymmet under
bottenbjälklaget kan luftas väl.
Rbg.
Grundmur, se Grundläggning.
Grundomsättning. Den omsättning av
näringsämnen i djurkroppen, som
alltid sker, även då djuret
befinner sig i fullständig vila. 8. N—t.
Grundskatt var en skatt till staten
(ränta och tionde) som förr utgick
för jordegendom, dock med lägre
belopp för frälsejord (se
Jordnatur). Efter 1903 förekommer ej
denna skatt i Sverige. Den vid den
kommunala beskattningen uttagna
garanti- eller fastighetsskatten
har en viss likhet med
grundskatten, men är oberoende av
jordnaturen (se Beskattning). Rbg.
Grundvatten kallas vatten, som fritt
rör sig i jorden, påverkat endast
av tyngdkraften. Mot varje
vattenspegel, sjö, flod, bäck eller dike
rör sig grundvattnet genom
jordlagren i strömmar, vars hastighet
bestämmes av jordens
genom-släpplighet, vilken är störst för
rullstensgrus (rullstensåsar är ju
som bekant våra förnämsta
leverantörer av källvatten) och minst
för styva leror. Från jordens
förråd av grundvatten uppskickas
också genom kapillärkraften den
fuktighet, som erfordras för
växtligheten på marken. Grundvattnets
sänkande genom ändamålsenlig
dikning är en av de viktigaste
åtgärderna vid odling av jord.
Härigenom ökar växternas
närings-område. F. O—n.
Grundyta, se Skogsuppskattning.
Grundämnen eller element äro
sådana ämnen, vilka ej på kemisk väg
kunna sönderdelas i enklare
ämnen. Vi känna f. n. ca 87
grundämnen och veta att ytterligare 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
